Gammal och vis

Eller ja, jag känner mig egentligen varken så gammal eller så vis ;-) Men 33 år fyller jag idag i alla fall!

Maken och barnen hade varit ute i morse och plockat en fin bukett vitsippor, och dukat fram lyx-frulle med nygjorda frallor, morotsjuice och lite annat smått och gott, så nu sitter jag i lite frukostkoma känner jag. Vi firade ju egentligen allas födelsedagar på kanarieöarna, men lite god mat tackar jag ju aldrig nej till! Dessutom har jag ju fått något jag VERKLIGEN önskade mig idag - strålande solsken! Hoppas på att få kunna ligga i solen lite idag, så inte all färg försvinner redan...

Det blev ju faktiskt god mat även igår, i början av säsongen kan man ju inte få nog av grillat!

Igår blev det kort-dag på jobbet, och efter vi hämtat barnen på dagis åkte vi en sväng till stadsparken och åt lite glass i solen. Hade inte direkt nån lust att stå och frysa vid en majbrasa på kvällen, så det var rätt lagom att spendera några timmar på eftermiddagen där istället.

Klart man ska klättra överallt där brorsan klättrar. 

Inte så ofta maken får synas här. Eller får och får, vill kanske är mer rätt ord =)

Testade Ben&Jerrys äppelpaj glass, supergod! Passar nog även till kaffe, om man hinner sitta i lugn och ro... ;-)

Att få en skarp bild på nån som klättrar i lekparken är typ omöjligt. Det här var det bästa jag kunde åstadkomma...

Det blev några spontana vitsippebilder med, tyvärr hade jag väl kanske inte plockat på de finaste kläderna direkt, men bättre än inget!

Nöjd och glad över att få plocka lite vitsippor. =)

 Idag tänkte jag faktiskt försöka mig på en nypremiär av mitt jogging-försök, jag hann ju bara med 3 ynka försök innan knäet gick sönder. Det är inte helt ok än, men nu orkar jag inte vänta mer, fast det känns faktiskt lite segt att komma igång nu. Dessutom hoppade jag faktiskt över träningen igår (första gången när jag rent teoretiskt kunde varit med, men inte gjorde det) eftersom huvudvärken från i söndags fortfarande inte gett med sig. Det kändes liksom inte så lockande att ställa sig och slå på något när huvudet redan bultar...

Nåväl, min lilla minirunda är ju bara typ 3 km, iofs i ett terrängspår för hästar så det blir mycket skuttande över stock och sten, men det känns ändå rätt mesigt när folk runt omkring mig verkar kunna dra både 7 och 8 km i taget =/ Men skam den som ger sig! Önska mig lycka till....

Åh, förresten, helt apropå ingenting så köpte jag en ny volymgrej till håret i veckan, den är asbra!