Goa ben

Eftersom jag lär få stanna hemma imorgon (och troligtvis hela helgen) så var det extra skönt att hinna göra ett benpass idag på lunchen. Det är på ett sätt tråkigast, men oxå jobbigast, så man bli skönt trött efter. Hoppas att ingen mer blir sjuk utan att jag kan komma ifrån i morgon förmiddag med, och kanske även söndag.

Det blev ensam träning idag, eftersom min träningskompis tränade i morse istället. Hade oxå kunnat tänka mig det, förutom att det inte funkar med logistiken med barn och lämningar då, speciellt inte med bara en bil. Men visst, lunchen funkar bra med. Det svåraste med att träna själv (förutom att det är mer motiverande att ta i när någon står och kollar så man inte fuskar) är att man ju måste pausa en stund mellan varje repetition. Känns liksom fånigt och tråkigt att bara stå och glo en stund innan man fortsätter...

Hade oerhört snygga röda strumpor på träningen idag... ;-)

Ikväll blir det tyvärr ingen sparring (buhuuu, veckans höjdpunkt annars) av den iofs väldigt trevliga anledningen att vi ska ut och fira en kollega som har fyllt 40. Vi ska till Granitgrå (tror jag det hette) vid Kaxholmen och äta lite mat, det ska bli jättekul, bara lite typiskt att det blev just en torsdag.

Nu hoppas jag VERKLIGEN att jag får hålla mig frisk så jag får åka till möbelmässan på måndag, missade ju Formex pga sjuka sist så... Håll tummarna, jag ska äta en massa vitpepparkorn när jag kommer hem tror jag!

Funkar vitlök och vigvatten?

I morse ringde de från Olivers skola och sa att han hade kräkts... Maken, som har bilen idag, fick åka och hämta honom. Vi hoppas fortfarande att det var en enskild händelse, hittills har det inte blivit något mer *ta i trä, kasta salt, trampa på en svart katt(?)*.

I tisdags var i alla fall båda barnen på sina respektive simskolor - Oliver på simborgarskolan (mål: 200 m simning!) och Lukas på minisim 1. Båda två älskar att bada, men är sällan still så man hinner fota dem. Hann i alla fall knäppa ett kort på Oliver som inte blev suddigt...

Så glad när han får bada! 

Jag lär väl i alla fall stanna hemma med honom i morgon med, även om det nu "bara" var en kräkning (hoppas, hoppas). Stackars Oliver... Han har ju inte direkt så mycket att ta av heller, när han blir sjuk.

Uppdatering: Det var inte en enstaka kräkning, utan hittills 5 st nu vid lunch... suck. 

Brödbak i Spanien

Jaha, här sitter jag nu på en bar i Barcelona och småhuttrar lite. Inte sommarvärme, även om det är mycket skönare än hemma. Tänkte nu jobba på bageri har jag kommit på, här kommer mammas recept på sjukt goda, grova frö-frallor:

Mammas frallor

Koka 1 dl vete- eller rågkross med 4 dl vatten i 15 minuter.
Häll i 1 liter vatten och temperera till 37 grader, häll det sedan över
1 smulat paket jäst.

Häll över mjöl och fröblandningen som ska bestå av:
3,5 dl grovt rågmjöl
3,5 dl grahamsmjöl
1 dl krossade linfrön
1 msk salt
1 msk socker
1-2 dl blandade fröer, tex pumpakärnor och solrosfrön
(även gott att blanda i lite torkad frukt)

Tillsätt sedan ca 1 liter "vanligt" mjöl, jag valde dinkelmjöl (varav ca 1/3 fullkorn) tills det blir en lös deg. Knåda (gärna i bakmaskin) en stund, och låt sedan jäsa till typ dubbel storlek. Forma till ca 20 frallor, försök inte svära för mycket trots att degen är jättekladdig, den SKA vara kladdig. Jäs 30 minuter till.

Om du nu använder en Kitchen Aid så kan jag rekommendera att inte blanda ihop knapparna "sänk vispen" och "fart". Degen skvätter ganska långt. 

 Sen - skjuts in i ugnen, 250 grader i ca 10-12 minuter.

Min favvo är att äta dem med smör och lite kaviar....

Nu ska jag ta ett glas vin, vi kanske ses någon gång!

Verklighetsflykt

Idag fick jag en sån där känsla igen, när jag satte mig i bilen själv i vintermörkret för att åka till I. Att jag bara känner för att vända bilen söderut, åka så långa stunder jag känner för, köpa tandborste och underkläder på vägen. Kanske åka ner till Spanien någonstans, jobba i en bar eller nåt, hyra en billig lägenhet och se till att man har så man klarar sig över dagen. Bara försvinna, bli anonym och någon ny.

Det är på en gång så orealistiskt och så enkelt och oansvarigt. Och även om jag inte skulle kunna göra så mot familjen, så finns det ändå kvar en lockelse. En flykt undan verkligheten, förbjuden och nästan omöjlig.

Vad är din flykt?

En ny garderob?

Idag blir en skön dag, gymträning på lunchen, simskola med barnen efter jobbet, och sen i kväll ska jag ut till I och bara sitta och tjöta lite! Det ska bli jättekul, och är precis det jag känner att jag saknar just nu.

Ja möjligen förutom någon slags ekonomi då, 2 veckors VAB i december gjorde det här lönekuvertet betydligt tunnare. Men men, det är väl ok förutom att det är så sjukt svårt att komma på roliga saker att göra på tex helgerna som inte kostar pengar. Näst-nästa måndag har jag ju dessutom House of Lola visning hos mig, och jag är sugen på deras chinos, om de sitter bra på mig vill säga. Skulle behöva lite mer byxor, har fått lägga undan 4-5 av mina gamla jeans för att de är för stora (eller ok, ett par av dem var bara väldigt... omoderna. Borde nog rensa garderoben oftare). Vågar inte direkt slänga/skänka/sälja dem än däremot.

Jag är ju en sucker för G-star jeans dessutom, skiter högaktningsfullt i märket, men tycker att de gör sjukt snygga jeans som dessutom sitter jättebra. Förutom i plånboken då... Annars är det här en ganska tråkig årstid rent klädmässigt, ute är det ju så mycket kläder som möjligt som gäller, och inne fryser jag som en hund om jag inte har så mycket/tjocka kläder som möjligt, och SÅ många jättevarma tröjor har jag inte. Jag är helt enkelt shoppingsugen, precis som de flesta andra verkar vara nu med! Vad är det DU är sugen på att köpa...?

Måndagsmos

Sitter och kika på vetenskapens värld, det är helt underbart. Det är helt fascinerande (och lite skrämmande) att se hur lätt hjärnan luras och fungerar. Fastnar ganska ofta framför det programmet, när det går, måste hänga ihop med åldern ;-) Jag har i alla fall inte börjat titta på antikrundan än, jag får väl hålla det till mitt försvar...

På tal om hjärnan och smarta saker i största allmänhet så fortsätter jag läsa mina böcker om Jack Reacher. Gillar verkligen dem, och att de är så komplexa - återigen en varm rekommendation för den som inte läst dem!

Eftersom jag ändå är ute och hoppar lite fritt mellan diverse ämnen så kan jag berätta att jag fick för mig att sola idag. Gör det väldigt sällan i solarium (däremot är jag gärna ute i den "riktiga" solen så ofta jag bara kan), det känns inte så hälsosamt, men ibland så här på vinterhalvåret känns det som om jag bokstavligen ska försvinna mot bakgrunden annars. Dessutom var det grymt skönt att få bli lite varm, har frusit hela dagen.

Jaha, det var ett tämligen splittrat litet inlägg, men så kan det bli en måndagkväll!

Gnällfabrik

I går satt vi och började kika lite smått på vår resplanering till sommaren. Vi har ju hyrt ett hus i Mougins (vid Cannes) i två veckor, så långt är vi klara, men vi ska ju bila fram och tillbaka med. I och med att framförallt Lukas inte kommer vara mer än 3 år så vill vi inte ta längre pass än max 6 timmar per dag (om inget oförutsett händer då), och då visar det sig att det blir troligtvis 4 övernattningar på vägen ner, och en extra på vägen hem om vi stannar i någon nöjespark så som vi har tänkt. Det är 11 (!) hela resdagar, allt som allt... 

Efter vi räknat på det lite så kände jag mig, vad ska man säga, milt skeptisk. Inte så mycket på att barnen inte klarar att resa, det går säkert utmärkt, men mer på att det innebär att vi kommer vara på varandra i nästan 4 veckor. Just nu klarar inte barnen att vara i samma rum i mer än 30 sekunder innan de börjar bråka... Oliver verkar dessutom vara inne i den inte så förtjusande fasen att gnälla på precis ALLT (det kunde ju varit LITE roligare att åka skidor, lite godare fika, lite mer saft, och får han inte spela snart?). Det. Går. Mig. På. Nerverna. 

Jag har försökt tänka igenom det hela så pedagogiskt jag bara kan, vi har åtskilliga gånger förklarat för honom att det inte är ok att gnälla om allt, förklarat HUR han ska säga det han vill säga, vi har hotat, lockat, tja, gjort allt det som man säkert både ska och inte ska göra. Tänker att det kanske är jag som är överkänslig och att han inte egentligen ÄR gnällig. Jag vet inte... Känns inte jätteinspirerande att planera en lång resa i dagsläget, men mycket kan ju hända på ett halvår, så vi får väl hålla tummarna eller nåt. 

Dessutom känner jag hur det smittar av sig. Jag blir också gnällig, och om det är något jag HATAR när jag själv är så är det gnällig. Tycker absolut man kan få klaga eller gnälla någon gång sådär, men inte utan nån vettig anledning och inte hela tiden på samma sak, åtminstone inte utan att man aktivt försökt göra något åt saken först. Så, nu har jag väl gnällt av mig med för stunden ;-)

3 goda ting

De tre saker som får mig att må bra just nu är:

1. När Lukas tittar mig rakt i ögonen med dyrkande ögon och säger "Älkar dig åttå mamma" och man får två mjuka, varma, goa barnarmar runt halsen i en hård kram. (Det skulle såklart gälla med Oliver med, men 6-års åldern kallas väl inte "lilla tonåren" för intet. Jag är tämligen ointressant och verkar mest vara ganska jobbig för honom nu)

Förr eller senare lär väl den där dyrkan försvinna, så jag suger åt mig så mycket jag kan nu! 

2. När jag sparras, det är ett sådan totalt fokus på vad som händer NU. Inga andra tankar får plats i huvudet, kroppen är full med adrenalin och all energi är inriktad på nuet. Underbart.

3. Efter träningen, när jag kan sitta och lyssna på underbara historier om allt från ju-jutsuns grunder till konstiga fylleslag och nyårshyss från mina träningskompisar. De är fantastiska berättare, historierna är roliga, och det känns liksom tryggt och hemtrevligt att bara få sitta där och lyssna, vila och slappna av en stund.

Här kommer lite bilder från dagens aktivitet - vi tog med våra barn och Alicia (Oliver kompis) till Hallby. Jag och de stora barnen åkte skidor, och Maken drog Lukas på snowracer brevid. 

Vi hade packat lite matsäck med, varm choklad, hemgjorda chokladbollar och lite bullar. 

 Det gick trögt med skidåkningen idag, tror det kalla vädret gjorde snön mycket strävare än sist jag åkte (och vi har ju ingen valla heller). Efter 1½ timme var vi alla genomfrusna, visserligen inte mer än -7 grader, men det blåste riktigt rejält så kyleffekten blev stor trots rejält med kläder.

Den ständiga frågan...

Vad ska man äta till fredagsmys? Frågan som alltid dyker upp, varje fredag, först på frukostrasten på jobbet, sen lunchen, när man hämtar ungarna och sen när maken kommer hem. Får ungarna beställa blir det tacos, pizza eller chicken nuggets.. suck. Får jag beställa (och om jag har gott om pengar) så älskar jag typ tapas, helst med lite sällskap så man kan sitta och småäta, dricka ett gott vin och bara umgås. Men de flesta har ju redan fredagsmysrutiner, och som sagt så kostar det ju en slant att hämta (eller göra egen för den delen) sån mat. (Vi vabbade ju ca 2 veckor i december, vilket såklart slog igenom på lönen den här månaden).

Men vad äter ni till fredagsmys? Högt eller lågt - jag tar tacksamt emot alla tips!

Blueberry Pie

Håller just på och bakar inför fredagsfikat i morgon, och för att förekomma lite så tänkte jag lägga upp receptet här - så om jag har några nyfikna jobbarkompisar så får ni lite förhandsinformation om vad det blir för fika i morgon nu.

Blueberry Pie (vilket låter mycket godare än blåbärspaj)

Blanda:
2,5 dl mjöl
1 dl havregryn
1 dl socker
1 tsk vaniljsocker
1 tsk bakpulver
1 krm salt

Blanda ner 150 g smält smör. Tryck ut degen (med en sked, den blir ganska kladdig) i en smord form, gärna med löstagbara kanter. Fyll på med blåbär, eller det bäret du vill egentligen. Jag tog ca 2 påsar frysta blåbär - är man känslig för att det blir lite "blött" så kan man blanda i lite potatismjöl i bären.

Gör en smuldeg på
0,5 dl mjöl
2 dl havregryn
0,5-1 dl socker (gärna råsocker)
1 tsk vaniljsocker
ca 75 g smält smör

Fördela över pajen. Grädda i 225 grader i 20-30 minuter. Ät med vaniljglass eller vaniljsås!

För att sedan lämna receptet men gå vidare på receptet "blå" så gick det väl ... tja, sådär på sparringen idag. Jag fick inget riktigt flyt på det, och dessutom verkade jag vara lite allmänt otursdrabbad. Jag stukade tårna inte en utan två gånger, jag fick en äggstor bula på smalbenet, jag lyckades pricka in en armbåge i den lilla glipan i fotskyddet så den kom rakt på fotknölen, jag böjde till min redan skadade fot och dessutom lyckades jag få kramp i vaden mitt i en match. Men men, det är inga allvarliga saker, bara blåmärken och stukningar, så det ordnar sig snart =)

Träningsupplägg

Tja, just nu är det relativt lugnt på jobbet och eftersom jag helt klart tycker det är roligt att träna för tillfället så blir det så mycket som möjligt just nu. Förr eller senare blir man väl sjuk, får det stressigt på jobbet eller så händer något annat som kommer störa, så det är lika bra att få en rivstart liksom.

Så mitt upplägg just nu är kickboxing så ofta tiderna tillåter - vilket i praktiken innebär torsdagar och söndagar om inte maken är sjuk så jag kan träna på måndagen med. Styrketräningen utförs ju oftast på lunchen och stör inte direkt mitt "vanliga" liv, så där är det lite mer frekventa men kortare pass som gäller. Dag 1 är det ben/rumpa, Dag 2 är det axlar/bröst/triceps, Dag 3 är det rygg/biceps och Dag 4 är det vila - alltså går det i 4 dagars intervaller. Dessutom kör vi ju mage alla styrkepassen, det är liksom en bas i varje pass. Programmet har min träningskompis satt ihop och det funkar bra för min del =) När livet blir lite mer hektiskt kommer det nog bli 3 styrkepass på en vecka och 2 kickboxing på kvällarna, men som sagt nu är det fullt ös och bara att passa på!

Ikväll är det sparring - helt klart veckans roligaste händelse och nåt jag bara längtar efter!

To Bieber or not to Bieber

*pust*

Är just nu stopmätt efter att ha ätit en kanongod burgare från Munchies OCH en semla... Maken fick bestämma menyn eftersom han fyller år, och visst har jag karaktär, men om jag får en semla framför näsan så kan jag faktiskt inte ansvara för mina handlingar ;-)

Nu när han har firats lite så kan jag tala om att han fick en biljett till Insanity (Housefestivalen som ska gå uppe på Elmia om 2 veckor). Han, liksom jag, älskar ju att dansa, så han och en kompis till honom ska gå på det och skaka loss hela natten lång =) Hade jag haft barnvakt hade jag nog också funderat på det, men nu har jag inte det så det är bara att önska dem lycka till.

Han fick en t-shirt med förresten, tänkt att ha på sig när han går dit, men han är lite osäker på budskapet på tröjan... MIN tolkning är att man INTE gillar Bieber, men han tror att det är tvärtom (och han är INTE ett Bieber-fan) - hur tolkar NI bilden?

På tal om musik så känns det även riktigt bra att barnen verkar ha en vettig musiksmak, förutom möjligen att Oliver har blivit indoktrinerad till att gilla Erik Saades Popular ;-) När vi tex sitter i bilen så vill han helst lyssna på Skrillex, Scooter, DaDa Life eller Sean Banan (ok, man kan ju inte begära hur mycket som helst av en 6-åring), och Lukas är inte sen att "sjunga" med. Mycket roligt, och väldigt charmerande!

Maken

Japp, idag är det hans födelsedag, även om han helst verkar vilja försöka glömma det ;-) Inte för att han blir gammal, jag tror han mest försöker undvika uppmärksamheten, men SÅ lätt ska man ju inte få komma undan...!

Hrm, har mest bilder på barnen, men här har vi åtminstone ett där han har fastnat ;-)

Så, 34 år gammal är han idag, en äkta -79:a precis som jag (fast jag är ju oändligt mycket yngre eftersom jag fyller år första maj, värsta lammköttet). Jobbar nu på Capo, men har även förmåga att skilja på sladdfärger (Kjell&Co) samt köra ut glass (Hemglass) om det skulle knipa. Dessutom alldeles färsk MMA'are, om kvällens träning blir lika rolig som den i måndags =).

Det är ju då oxå ca 13½ år sedan vi träffades "på riktigt", och till sommaren blir det 7 år sedan vi gifte oss... När man börjar rada upp det så där så känner jag mig nog lite gammal med, nu när jag tänker efter ;-) Tänker inte skriva vad han ska få, eftersom han brukar läsa, så det får vänta tills ikväll...

I alla fall, grattis till Maken, världens bästa pappa!

Det gick ju bra... typ

Ah, men så var det då dags, Lukas har idag gått på sin första "sim" lektion - minisim 1. Det var han och en liten tjej som var minst på sina 2½ år, de andra såg ganska mycket större ut. Vi trodde att han skulle springa rakt ut i vattnet, men just idag kände han sig tydligen lite mammig/pappig, för det tog ett par minuter att övertala honom att det var ok att bada fast inte vi var med i vattnet... Men sen blev det full fart minsann, fast det var ju inte så där värst intressant att lyssna på vad fröken sa direkt, det var ju mycket roligare att göra precis vad man själv ville.

Känns som jag hela tiden återkommer till att de är så olika, han och Oliver (som ju körde sin simborgarskola samtidigt). När Oliver råkar ut för något blir han jätteledsen och rädd, men Lukas halkade under vattnet två gånger och fick en rejäl kallsup utan att reagera mer än att han reste sig och spottade/hostade ut vattnet och sen fortsatte leka. Jag och maken satt och fnissade en del, när fröken skulle få honom att göra som de andra barnen gjorde....

Kul att få jaga badankor =)

Före och efter

Haha, nej, det gäller inte träningsbilder, utan något oerhört mycket mer komplicerat än så... I helgen passade jag på att klippa Lukas, som var hyfsat samarbetsvillig. Det är helt klart en upplevelse att klippa någon som inte sitter stilla i 2 sekunder och som man dessutom VET kommer tröttna efter 5 minuter. Alltså har man max 5 minuter på sig att klippa ett tämligen rörligt mål... Det blev i alla fall rätt ok, sen är det ju ungefär lika svårt att få ett skarpt foto på honom som att klippa honom, men här är lite före och efter i alla fall...

Bry er inte om kaksmulan, det krävdes lite mutor för att få hela 5 minuter. 

Här har jag använt det klassiska formatet "lycklig efterbild" för att liksom visa att hela hans livskvalitet har förbättrats otroligt mycket efter denna makeover...

 Man kunde ju tänka sig att man kunde köra med trimmer, men dels har han ett så supermjukt hår att det knappt går, och sen passar han inte heller i det superkorta så bra.

För övrigt, för den som var nyfiken, så gick det bra för maken på hans första MMA-träning igår, det verkar ha varit roligt eftersom han ska köra igen på onsdag =) Det lät väldigt lockande att prova, får jag möjlighet med barnvakt eller så någon gång så ska jag oxå testa tänkte jag...

Jag väljer verklighetsflykt vilken dag som helst

Man ska ju inte vara rädd att testa nya saker, och idag ska maken för första gången testa på MMA (mixed martial arts), vilket är en variant på kampsport där man både slåss, sparkas, brottas och kastar. Det ser väldigt roligt ut, och jag hade gärna testat själv fast jag är löjligt rädd för den där "kast" delen. Sen har den gått på de tider maken tränar så det har ju också varit en begränsning, men de få gånger vi testat på brottning på kickboxingen (väldigt enkel variant där man antingen börjar liggande eller knästående) har varit oväntat roliga, för att inte tala om att det är vansinnigt jobbigt! Vi får väl se vad betyget blir när han kommer hem ikväll...

Själv så händer det ju inte så makalöst mycket i mitt liv just nu, jag jobbar, tränar styrketräning på lunchen, hämtar barnen och ibland (men alltför sällan) blir det tid för kickboxing. Det är ju inte så konstigt att det mest är träning det handlar om här då, det är väl ungefär det mest intressanta som händer mig för tillfället ;-)

Har läst en del också, ja såklart har jag ju läst "50 shades of Grey" serien, som alla andra... Haha, hur halvdant skriven den än är så går den verkligen inte lägga ifrån sig ;-) Men det jag läser nu är Lee Childs böcker om Jack Reacher (ni vet, en av dem går som film på bio nu med Tom Cruise i huvudrollen). Har läst ett par av hans böcker tidigare, de är verkligen jättebra! Böcker jag har svårt för är framförallt svenska deckare, dels är alla mer eller mindre likadana, oftast inte vidare bra skrivna och sen vill jag heller inte läsa om något så "nära" verkligheten (nä, inte själva deckardelen då, men miljön). När jag läser bok, likväl som när jag ser film, så vill jag ju komnma någon annanstans - åtminstone i fantasin. Så deckare - absolut, men då ska de vara välskrivna och inte utspela sig i Sverige...

Och för att avsluta detta splittrade blogginlägg så kommer här en helt godtycklig bild på Lukas fot när han sov i soffan häromdagen... ;-)

There will be blood

Det har varit en helt underbar dag idag /trots -20 grader ute i morse!), med båda barnen hos mormor utan något speciellt inbokat förutom bio på kvällen så hade vi en hel dag för oss själva att göra precis vad vi kände för! Oftast när man har barnvakt annars så är det ju något som ska göras eller så, men inte idag.

Ljuvligt vinterväder, om än iskallt!

Så, vi började dagen med ett rejält pass på gymmet, både jag och maken. Sjukt skönt, efter ett ofrivilligt sjuk-uppehåll i fyra dagar, och roligt att träna ihop för en gångs skull. Därpå blev det en långsam och sporadisk tur på stan, med lite reashopping i liten skala, och eftersom vi hade varit så extremt rediga och tränat så tog vi en stor semla var på Bryggan. Den var jättegod, och hade fått toppbetyg om mandelmassan varit bättre =)

Vid fyratiden blev det burgare med G&T på O'Learys, inte mitt favoritställe, men det var en god hamburgare och låg nära bion - helt klart än fördel när det är så kallt ute! Bion vi skulle se var Django Unchained, Tarantinos nya, och som det brukar vara med hans filmer blir man ju inte besviken! Riktigt bra film, och som vanligt kan man väl säga att det inte är någon brist på kroppvätskor i hans filmer ;-) Christopher Waltz som även är med i Inglorious Basterds är helt fantastisk... Se den!

Nu har vi hämtat barnen hos en väldigt trött mormor och morfar, de sover i makens säng för han har åkt ut för lite mer umgänge med G i Tenhult. Det kanske låter som om det var en fantastisk dag för att inte DE var med, men så är det ju såklart inte, men det var sååå länge sen vi hade en egendag utan krav att det kändes ljuvligt...!

Let's dance?

Funderade lite över det där med dans idag när jag stod i duschen (det är förresten när jag duschar jag får typ alla idéer till bloggen, man har inte så mycket annat att göra än att låta tankarna flyga runt fritt och landa där de behagar). Eller ja, dans och musik. Jag (och maken, som är den enda som delar min musiksmak rakt av vad jag vet) gillar att lyssna på house, och dubstep, det gör mig nästan alltid riktigt glad! Vanlig "radiomusik" lyssnar jag såklart en hel del på med, har alltid på det på jobbet, och det är ju helt ok men sällan något jag liksom fastnar för.

När det gäller dans då, så är det liksom något som känns, jag vet inte, väldigt personligt. Jag älskar att dansa, om det är musik jag gillar, då är det nästan omöjligt att stå still. Dessutom har jag en viss tendens att blunda när jag dansar, och därtill har jag en känsla av att jag flinar som en annan fåne bara för att jag tycker det är så kul. Och allt det här kan jag leva med, jag skiter i (nej ok, det är inte HELT sant) vad andra tycker om hur jag dansar, för JAG tycker att det är så roligt!

Att jag funderade lite extra på det här just nu är dels att jag just lyssnat på lite bra musik, och dels för att maken tydligen funderar på att gå på Insanity (house"festival" här på Elmia i februari) just för att dansa. Jag tvivlar på att jag kan fixa barnvakt så vi båda kan gå, och sen finns det en liten risk för att jag känner mig för "gammal" och börjar man tvivla på sig själv så går det aldrig nåt vidare att dansa, vare sig man vill eller inte.

Jaja, det här var lite allmänt fredagssvammel om ett helgnöje jag alldeles för sällan får möjlighet att utöva. Skulle vara kul att veta vad alla andra tänkte om att dansa, men jag vet att det är få av er som skriver i kommentarerna i alla fall så... ;-)

Inget Formex

Nähä, det blir inget Formex den här gången =( Min kollega har råkat ut för Kristallsjukan, stackarn, och jag är riktigt genomförkyld med (även om nog lite alvedon och ipren hade kunnat funka). Så synd! Den enda fördelen är att vi slipper åka fram och tillbaka till Stockholm, det tar sån tid och är såååå tråkigt.

Idag är Lukas tillbaka på dagis, näsan rinner ju på båda barnen, men i övrigt känns de helt ok.

Just nu längtar jag till helgen, vi är barnlediga hela lördagen (fram till läggdags) och på kvällen ska vi gå på bio - Django Unchained (Tarantinos nya). Har inte riktigt bestämt vad det blir på dagen, men förhoppningsvis lite träning, lite shopping, fika och kanske en bit mat någonstans. Maken fyller ju år nästa vecka, så då kanske det kan vara bra att "fira" lite även om kassan tryter - alltid bra att ha en anledning ju... ;-)

Det är ju också en anledning till att gifta sig!

Det har varit skönt att få lite rutin på livet igen, även om det bara varade en vecka innan det blev VAB med Lukas. När barnen har fått leka på var sitt håll - skola och dagis - så blir det inte riktigt lika mycket bråk hemma, och det är lite lättare att se hur goa de är =)

Oliver berättade i går på väg till simborgarskolan att han nu är kär i Alicia (vår granne som också går i hans klass) och hon är kär i honom. Jag frågade lite vad det betyder, och han sa att de skulle gifta sig när de blir stora. När jag frågade varför man gifter sig fick jag till svar "Ja men annars måste man ju bo helt själv i ett hus och det vore ju inte alls roligt för då har man ingen att leka med". Underbara unge!

Märks det att han älskar att bada? ;-)

Lukas är lika charmig som han är busig, och dessutom är han väldigt kelsjuk och kramig just nu, något som jag verkligen älskar. Han kommer gärna upp (speciellt om han busat innan) och tar sina små armar hårt runt min hals och säger "älskar dig, mamma", tror sjutton att man smälter då.... :-) Han har också en helt uppsjö av små fasoner för sig, mycket grimaser och roligheter, och det är rätt ofta svårt att hålla sig för skratt även när han busar... I dag är han tämligen frisk, bara lite snorig, så i morgon blir det dagis igen.

Sover just nu middag i soffan. 

Själv känner jag mig riktigt dassig just nu, men jag hoppas det värsta går över tills i morgon så jag orkar åka till Formex. Håll tummarna!

Felinformerad

(Nu blir det mer träning, så är ni varnade)

Jag är väldigt fascinerad över hur fel jag har haft och gjort innan när det gäller träning. Eller fel och fel, det är väl aldrig fel att träna för man mår ju alltid bättre, men fel om målet har varit att gå ner i vikt eller få en snyggare kropp. Jag vet inte hur många morgnar jag har knatat runt munksjön (när vi bodde nere i stan) varje morgon innan frukost för att tappa ett par kilon, eller när jag köpte crosstrainern (ja, jag vet, det är bara pinsamt) eller som nu i somras när jag kämpade med jogging (ok, det gav lite effekt på vikten, men inte på kroppsformen). De flesta kosthållningar har testats, även om jag helt klart kan erkänna att det inte låg mycket motivation bakom när det typ är 2-3 kg man vill bli av med, varav den enda jag verkligen kan köpa är LCHF - och inte av anledningen att jag går ner i vikt (för det gör jag inte) utan för att man verkligen mår bra av den.

Men varför i hela friden har ingen sagt att det är tung styrketräning man ska köra om man vill forma om kroppen? Som de flesta andra har jag nog haft en diffus tanke om att om en tjej styrketränar blir man biffig och "manlig" i kroppen. Därför känner jag mig enormt förvånad över att 6 veckors styrketräning har gjort det jag har försökt uppnå i flera år - gjort mig smalare och gett mig en snyggare rumpa, snyggare armar, och en platt (!!!) mage. Och det var inte ens det jag siktade på när jag började, jag ville bara bli bättre på kickboxingträningen!  Dessutom är det snabb träning, jag kör oftast på lunchen och går till racketcentrums gym, och jag är tillbaka på jobbet efter ca 45 minuter, tränad, duschad och ombytt.

Det här kommer säkert reta en hel del folk, men jag skriver inte om det för att verka duktig (även om jag själv är nöjd med min egen prestation), utan för att jag vet att många av mina kompisar vill ha samma resultat och är lika "fel" ute som jag var. Nu behöver ju inte någon ändra på sin träning, absolut inte, men se det som ett tips bara, om vågen står still och kläderna sitter för tajt trots envisa mil på gångbandet eller vad det nu kan vara. Testa! Och om nån vill, så kan jag lägga upp styrkeprogrammet jag kör...?

Att sjunka eller flyta

Efter den otroliga storm av kommentarer jag fick igår, har jag valt ut en.. Haha, jag skojar bara, jag fick bara en. Det var A som ville ha inredningstips. Lite kul, för på torsdag - fredag kommer jag åka till formex och hoppas kunna få med mig en hel del tips inför våren =) Däremot tycker jag det är svårt att skriva om inredning, dels för att det finns så sjukt mycket bra bloggar av folk som jobbar med det här hela tiden, och dels för att det JAG tycker om min egen inredning kanske inte direkt är så trendstyrt utan mer personligt. Enkelt uttryckt gillar jag färg, och jag vill ha ett hem som känns... hemtrevligt, snarare än trendigt.

På ett helt annat ämne har jag såklart plockat upp pojkarnas förkylning idag. Lukas har varit hemma med marken i två dagar, vi hoppas på dagis i morgon men om det blir så eller inte vet vi kanske inte förrän framåt kvällen.

Ikväll börjar dessutom simskolan - simborgarskolan för Oliver och minisim 1 för Lukas (som ju inte kommer gå idag då såklart).  Väldigt synd att Lukas missar idag, vi är väldigt nyfikna på hur DET kommer gå. Min gissning är att han kommer se rutschkanan i den "djupa" delen, springa dit och slänga sig ut direkt. Eller möjligen bara slänga sig rätt ut i vattnet.... Haha, efter flera år av dyra simskoleavgifter på en snäll och beskedlig Oliver så kommer de i alla fall få jobba för pengarna misstänker jag ;-)

Här är den lilla busen. Håller på att lära mig lite nytt i photoshop, eller i alla fall friska upp lite gamla kunskaper.  

Att bli bättre på något.

Ibland känner jag mig lite kluven inför vad jag ska skriva och inte skriva här på bloggen. Egentligen är den ju främst till för min egen skull, men jag måste samtidigt erkänna att det är jätteroligt att så pass många läser den. Och vad jag ska skriva om hänger också ihop med en annan sak, som vi pratade lite om i förbifarten efter träningen sist, nämligen att man just är så många saker - Mamma, Fru, Dotter, Medarbetare och så nu då Kickboxare/Träningsgalning. Varje del av de rollerna är så olik alla andra, på jobbet sitter jag och designar i 3D, hemma älskar jag att laga mat, eller att spela TV-spel om jag ska slappa. Jag är lat, men jag älskar att träna - egentligen känns det som väldigt många saker jag gör är motsatser. Sen blir det svårt att omvandla det till blogginlägg med, jag vill ju gärna behålla er som läser, men ibland (som nu) snöar jag in mer på ett av områdena - oftast det som fungerar i livet. 

Så, idag tänker jag skriva lite mer om träning, men vad vill ni läsa om? Och alla ni nya läsare, varför kom ni hit och vad vill ni läsa om?

Ett par bilder från vår träningslokal.

Jag funderade lite på varför det funkar så bra med träningen nu, jag är egentligen en tämligen lat och bekväm människa på det stora hela. Soffan och en semla har alltid lockat mer än gym, så varför gör det inte det nu? Jag tror att en av anledningarna är att jag verkligen behöver utmaningar. Jag behöver känna att jag arbetar aktivt på att bli bättre på någonting, att jag lär mig något, och just nu är det lite skralt med sådana utmaningar.  På jobbet står det rätt still just nu, med kommande omorganisation osv, och mitt privatliv står rätt still med. Men här, på träningen, är det ju enkelt att lära sig nya saker och bli bättre. Eller ja, enkelt och enkelt, man får ju jobba hårt för det, men det är ganska lätt att känna och mäta att man blir bättre. Som nu till exempel, min träning på gymmet har gjort mig ganska mycket bättre på kickboxingen (eller har i alla fall gett mig bättre förutsättningar) och dessutom är gymträningen i sig ganska lätt att mäta om man förbättrar sig eller inte på. Jag känner att jag utvecklas, att jag lär mig något nytt, och det är roligt! Sen finns det fler saker, jag trivs bättre med min kropp, orkar mer och får dessutom sällskap, och alla de anledningarna är viktiga med. Men visst, det kräver också att jag har folk runtomkring mig som peppar och talar om att jag blir bättre, så helt enkelt är det ju inte, skulle jag helt plötsligt träna helt själv så skulle det tappa mycket av lockelsen.

Att man kan ha så kul i en lokal som ser så tråkig ut ;-)

Prosit

Så typiskt att all den här fina snön kom nu när min bror åkt hem, vi skulle ju åka längdskidor och slalom, men det blev ju inte så mycket av det. Maken har inga längdskidor, han har lånat min pappas ett par gånger, men intresset verkar inte vara så stort där. Än så länge funkar det ju dessutom rätt bra att gå bredvid Oliver, det går ju inte så jättefort än.

Tyvärr räckte det tydligen med en vecka på dagis och skola - Lukas har nu feber och båda två är förkylda. Men eftersom Lukas typ missade all snö sist med så har vi ändå varit ute och åkt lite pulka och lekt i snön en stund, stackarn har ju knappt hunnit vara ute i snön alls. Blev ju såklart ytterligare en sömnlös natt. Verkar som vår otur tänker fortsätta det här året med...

På väg till affären för att handla lördagsgodis.

Nu ska jag i alla fall inte gnälla mer! Efter vår promenad blev jag vansinnigt sugen på en semla, har aldrig tidigare gått så här länge utan att äta en - normalt sett börjar min semmelsäsong i oktober ;-) Självklart blev det från centralkonditoriet, förutom att det ibland är liiiite för mycket mandelmassa så är de helt perfekta enligt hur jag vill ha en semla. Hade tänkt fota den, bara för att, men det hann jag aldrig ;-) Båda barnen älskar också semlor, eller rättare sagt grädde och mandelmassa, för det är nog det enda de äter...

I kväll eller i morgon ska jag göra en chiligryta att äta i taco-bröd tänkte jag. Hittade ett recept här på tasteline som verkade gott, och ska nog även testa att göra chilistuvad majs till, kan behöva något nytt tillbehör känner jag.

Hej mitt vinterland....

Haha, det var väl ändå ingen som trodde att det var MIG köpstoppet gällde i mitt inlägg igår? ;-)

Idag är jag trött som ett litet as, en blandning av skön trötthet från en massa träning, och mindre skön trötthet av en ackumulerad sömnbrist. Sen en sisådär 5 veckor tillbaka eller så så har Lukas vaknat minst en gång varje natt så vi (till 95% är det tydligen bara jag som duger nattetid) får gå över och bära in honom till vår säng. Och med vår säng menar jag att han ligger på min sida, tätt, tätt intill mig. Visserligen mysigt, men det stör ju sömnen rätt bra när man måste gå upp varje natt. Inatt verkade han dessutom vara förkyld, så förutom att gå upp och hämta så fick man trösta lite ungefär en gång i kvarten hela natten... *gäsp* Kort sagt så är jag helt enkelt slut idag...

Till helgen finns det just nu inga planer alls. Blev ju däremot väldigt glad över att det har kommit hela 3 dm snö hemma, så förhoppningsvis kan vi göra det där vi ville göra på jullovet med barnen - åka längdskidor och pulka! Tycker det är bra mycket trevligare med snö än utan, det kommer ändå inte bli vår än på länge och då tar jag hellre en vettig vinter med snö!

Lite bilder från senaste snön, strax innan jul...

Hoppas på en bra helg till er alla!

Köpstopp?

Haha, det finns ju för- och nackdelar med allt... Nu har jobb, dagis och skola börjat, och det är rätt skönt att komma in i lite rutiner igen. Barnen är glada och får leka med sina kompisar hela dagarna och då går det ju också att göra saker tillsammans på kvällen utan att de får "spattryck". Mycket trevligt!

En nackdel däremot verkar vara att nu när man får en möjlighet att prata lite mer ostört med vuxna människor så kommer man inte på så mycket saker att blogga om ;-) Gissar att ni är lite trötta på att läsa om min träningsmani ;-)

Jag får helt enkelt sno ett ämne som två av mina vänner bloggar om (Jossan och Maria), nämligen köpstopp. Tanken är väl för de flesta att spara pengar och sluta överkonsumera, eller allmänt att sluta slita på jordens resurser. Jag har läst om lite mer extrema varianter, där man varken köper mat eller något annat utan byter till sig saker, alternativt köper allt man kan från närmsta bonde, men det är ju som sagt kanske inte ett alternativ för en normal-familj direkt. Har inte tänkt haka på "trenden" själv, främst pga jag inte handlar så mycket, och sällan sånt jag inte behöver - jag har oftast ändå inte råd att lägga pengar på "onödiga" prylar. Visst, jag köper lite kläder och sånt, men då ersätter det oftast något i garderoben som är urtvättat eller inte passar längre. Men - jag önskar i alla fall Maria och Jossan lycka till!

Framgång!

(det här kommer handla om träning, bara så ni vet)

Idag var första sparringpasset på ungefär tre veckor, och SOM jag har längtat! Under jullovet och december har jag ju kört på gym som kompletterande eller ersättande träning, och jag var på gymmet både igår och idag (på lunchen) dessutom, så jag var både taggad och lite nervös om jag skulle orka idag. Var lite nyfiken på om det hade gett nåt resultat med, förutom de jag kan se med egna ögon, och det hade det! Hade mycket bättre ork och kände mig piggare i hela kroppen, så idag fick jag ihop sparringen riktigt bra för att vara första gången på så länge =)

Känner mig nästan löjligt nöjd och glad efter passet, fick tom lite beröm av de "gamla" rävarna (tja, erfarenhetsmässig då), vilket gjorde gott =) Nu är kroppen helt slutkörd och ganska öm, men jag är gladare än jag varit på länge! När allt annat känns som det bara inte funkar så är det ju åtminstone skönt att ha en fast punkt att hänga upp livet på. Och sen är det ju inte fel att få slå lite på folk med ;-)

Det här kommer säkert ses som ett tämligen drygt pretto-inlägg, men JAG skriver det för att jag är glad och vill bubbla av mig lite! Kanske att det tom  motiverar någon att prova att utmana sig själv på ett eller annat sätt =)

Schhh.... hör ni? Inte ett ljud!

Idag var det (äntligen) dags att lämna på dagis, och hos mormor för Olivers del eftersom det är studiedag i skolan idag... Det känns ju lite galet att känna så kanske, men å andra sidan vet jag ju att de flesta går igenom sådana här perioder, så man får väl bara bita ihop och hålla ut.

Här på jobbet är det i alla fall lugnt och skönt precis nu i början av året, man kan tänka en tanke klart från början till slut och man kan prata med andra vuxna utan att bli avbruten. Dessutom är de ju väldigt sällan man behöver dra isär bråkande kollegor och sätta dem på bänken, eller skälla på dem så man blir hes. Suck. Jag kanske inte borde vara mamma, eller så känns det ibland i alla fall.

Nu ser jag fram emot att komma tillbaka in i lite rutiner och få struktur på dagarna igen. Här på jobbet är det ju fortfarande mycket som ska hända framöver, även om inget är klart än (på  länge?), och vårens projekt kommer snart ta en rivstart, så det känns bra att få ett par dagar när man hinner strukturera sig och komma igång igen. Nu kommer jag ju såklart inte hinna med att träna så mycket som på lovet heller, men det får bli när det finns tid och sen är det bara till att vara nöjd med det, eftersom det inte är något jag kan påverka.

Hoppas ni alla har haft en (första?) bra dag på jobbet det nya året!

Den andra sidan

Kom just hem från att ha sett Jack Reacher på bio med Glenn och Tina, riktigt underhållande film för övrigt, men kände inte att jag kunde somna riktigt än.

Det känns som om jag bara klagat på barnen på sistone, men nu när de sover är de ju så snälla och söta så jag såklart får dåligt samvete för att jag inte berättar om alla BRA saker med dem med ;-)

Oliver är egentligen inte sådär värst besvärlig nu, förutom att han krånglar med maten och retar sin lillebror... Däremot har han lärt sig så fantastiskt mycket saker i höst att det är galet, och nu över julen verkar även det där med att läsa ha lossnat - han kan få ihop ganska långa ord, och kortare meningar :-) Sen är han ju "enkel" med, jag kan lita på honom och jag vet att han sköter sig, så han får ganska mycket frihet (lär bli värre för brorsan). Min stora, fantastiskt snälla pojke!

Lukas är ju då motsatsen, han är sjukt klåfingrig, retligt och måste alltid ha saker på sitt sätt utan kompromisser. Men han är också oerhört charmig och rolig, och hans minspel är helt underbart! Det pratas MYCKET nu, och han ger sig inte förrän han är säker på att vi förstått honom... Dessutom är han väldigt kelig och kramgo, nåt jag verkligen uppskattar. För nån vecka sedan började han säga "älskar dig mamma", och utnyttjar det såklart hejdlöst eftersom det gör honom helt oemotståndlig!

Såna här dagar, med tusen sammanbrott (tex plastmynt i vårt Playstation och nedspolade leksaker), känns det som man bara vill komma bort lite, men i vanlig ordning är det lättare att komma ihåg hur fantastiska de är när man fått lite tid ifrån dem. Bäst att passa på att blogga lite då med, så inte bara den ena sidan syns....

"Vinter"sport

Igår när min bror var här och satt och spelade Zombiespel så berättade han att han hade tänkt åka slalom idag, vädret till trots. Blev jättesugen, har inte åkt på minst ett år eller två, och bara typ 3-4 gånger de senaste 10 åren eller så. Som tur var var mamma ledig idag och ville ta barnen i några timmar, så idag på förmiddagen åkte vi iväg till Isaberg Johan och jag. Inte direkt vinterväder, det var +5 och duggregn, ingen snö så långt ögat kunde nå heller, förrän vi kom till backen. Där var i alla fall 8 av 9 nedfarter öppna, och alla liftar utom en, så det var helt ok.

Grönt som ni ser! Måste köpa en hjälm, förresten...

 Däremot blev det ganska trögt att åka, kändes ungefär som man åkte i en slush-puppie, men det var inte värre än att åka på is i alla fall, även om det blev väldigt tungt. Vi hade tur med att det var väldigt lite folk där, så vi åkte väl ungefär 3 timmar om man räknar in en fikapaus, utan att behöva köa till liften en enda gång. I slutet sved det sjukt mycket i låren av mjölksyra, men det är ju såååå roligt att åka så man åker ju gärna en stund extra ändå... Blev lite blött med, var blöt in på trosorna (nej, jag ramlade inte, men liften var blöt och tydligen är inte mina termobrallor särskilt vattentäta), så det blev riktigt kallt efter ett tag trots flera plusgrader i luften.

Brorsan har lite mer skidvana än mig - de har bland annat åkt till alperna och åkt skidor på sin kick-off (nåt att ta efter kanske?!?!)

Skulle verkligen vilja ha råd att åka på en ordentlig skidsemester varje år, men det är bara att inse, vi fixar nätt och jämt EN semester och då kan jag liksom inte välja bort sommarsemestern... Men någon gång kanske! Enda skidresan jag varit på var med högskolekompisarna när vi var en vecka i åre, annars blir det mest en eller ett par turer i Ulricehamn, Isaberg eller Knaggebo (har egna skidor o pjäxor, även om de börjar bli rätt gamla). Har absolut inga problem att ta mig ner eller åka, men det är klart att det blir ju ingen vidare slipad stil på den lilla åkningen, inte så som man skulle vilja i alla fall.

Lär nog ha riktigt go träningsvärk i benen i morgon i alla fall!

På ett helt annat ämne så kan man väl snabbt konstatera att det är lätt kaotiskt här hemma nu, barnen verkar vara rätt trötta på varandra (och oss?) och bråkar/gnabbas/retas HELA tiden. När maken kom hem efter jobbet i går så skrek jag bara "GODIS" och kastade ut ett gäng skumtomtar i huset för att snabbt som ögat fly in i badet.

Räddningen för min mentala hälsa. Det som går att rädda. 

Ena sekunden kan man titta på dem och tänka att de är helt fantastiska och bra på alla sätt och vis, i nästa sekund står man och SKRIKER för full hals på dem när de pillat in plastpengar i Playstationet, spolat ner leksaker, vägrar äta eller skriver på möblerna. Såklart kombineras detta med det vanliga dåliga-föräldra-samvetet... Suck. Jag längtar till jobbet just nu, och att barnen får gå till skola och dagis och ha EGNA liv och nöjen (ja, det är klart jag har dåligt samvete för DET med). Jaja, det blir väl folk av dem med....

Här blev det en akut glass på hallgolvet. Suck. 

Oxrullader med vulkansås

Eftersom det skulle vara innanlår till råbiffen vi åt på nyårsafton så tog jag upp den biten ekologiskt innanlår jag hade i frysen - men den var på 1200 g, så det blev liksom ganska mycket över. Medan den var halvfrusen skar jag den i tunna lövbiffar, det gick riktigt bra faktiskt, och därför har jag nu gjort en av mina absoluta favoriträtter! Det är lite pill med den, men det är så sjukt gott! (gör gärna ganska mycket på en gång, inte så mycket bökigare men bra att värma på)

Oxrullader med vulkansås

ca 8 st lövbiffar, helst breda (mina egenskurna blev lite för smala egentligen)
1 pkt bacon
1 köttkorv (ja, en sån där grå, sladdrig sak. Jag återkommer till detta).
1 rödlök
persilja (om man har, annars kan man strunta i det)
rödvin - gärna minst 5 dl
grönsaksbuljong (2 tärningar till 5 dl vatten)
lagerblad
nejlikor
vetemjöl

Börja med att hacka och fräsa löken. Sen tar du köttkorven (JO, det ska vara köttkorv, det här kommer inte ens att likna den bilden du får in i huvudet så du MÅSTE prova!), klipper upp den i ena änden och roar dig med att trycka ut innehållet i stekpannan med löken. Den är ganska degig, så nu får man hacka lite i den, så att den blir lite som köttfärs. Bryn tills den är genomstekt (passa på att smaka på den med, helt allvarligt så kommer du aldrig tro att det är köttkorv!) och ställ åt sidan. Lägg nu ut lövbiffarna på nåt underlag (folie är smidigt), salta lite och peppra mycket och lägg en baconskiva på varje. Sen lägger du ca 1 matsked av köttkorvsfyllningen på varje köttbit, i ena änden.

Som sagt, helst lite bredare lövbiffar än mina. 

Sen kommer den svåraste biten, att rulla ihop dem så inte fyllningen åker ut. Försök vika in kanterna innan du rullar den, men går inte det (som på mina) så får man helt enkelt fuska lite med tandpetare (glöm inte ta ut dem efter bara).

Hmm, rått kött ser liksom inte så gott ut på bild ser jag. 

Rulla dem därefter i lite vetemjöl, och sen är det bara till att bryna dem - ta kortsidorna först så åker mindre av fyllningen ut. Häll därpå över vin och buljong, så att det knappt täcker rulladerna.

Lägg ner resten av köttkorven med, om det finns nån kvar. Är det lite bränt i botten av grytan kan det vara bra att ta med en lök eller så för att få bort den brända smaken (källa: mormor)

Lägg i lagerblad, nejlikor och vitlöksklyftor efter behag =) Krydda med cayennepeppar och låt koka i ca 1½ - 2 h. Ta upp köttet och red av såsen med lite mjöl innan du lägger tillbaka köttet igen. Servera med stabbigt, starkt potatismos (gör som en liten vulkan där du kan hälla såsen i mitten) och ett gott rödvin.

Ok, köttgrytor ser inte jätteupphetsande ut på bild helt enkelt.

Slutet...

Jag har ju tidigare konstaterat att 2012 nog var ett av de sämsta åren jag varit med om, men det fick i alla fall ett oerhört trevligt avslut! Som sällskap hade vi G&T med familj, och så min bror. Och har man trevligt sällskap så får man ju se till att ha motsvarande mat, så det är mest det jag tänkte skriva om. Som lite hors d'houvres hade våra gäster varit duktiga och tagit med lite plock, det blev knäcke med limekräm, bruschetta med parmaskinka, laxrulle och gratinerade grönmusslor. Sjukt gott, och vi fick lite snabbt bestämma att vi nog fick dra ut lite mer mellan rätterna, det blev rätt mycket mat =)

Som förrätt serverade vi något jag inte har testat innan, eller förresten hade vi inte gjort någon av rätterna innan men nyår kändes ju som ett uppfriskande tillfälle att prova sin kokkonst på ;-)

Förrätt: Steak Tartare (råbiff då)

Finhackad ekologiskt innanlår
Finhackad rödlök
Hackade inlagda rödbetor
Kapris
Äggula
Dijonsenap

Bara en i församlingen hade ätit detta innan, men det visade sig vara helt fantastiskt gott! Skulle lätt kunna tänka mig att äta det som huvudrätt nästa gång, förutom att det var ganska jobbigt att skära köttet så smått.

Huvudrätt: Rosastekt ankbröst med het rödvinssås och mandelpotatispuré

Rödvinssåsen hade jag ju gjort dagen innan, receptet finns här.

Mandelpotatispuré
Koka mandelpotatis, samt ev. några jordärtskockor
Gör ett mos, med lite smör, grädde och salt och peppar
Tillsätt riven parmesan (eller om det nu är slut, ta västerbottenost istället)

Ankbröst, snitta skinnsidan och bryn den sidan i en stekpanna (utan fett, det blir en massa fett ändå). Lägg filéerna med skinnsidan upp i en ugnsform och kör in i ugnen på 150 grader, tills innertemperaturen är 52 grader. Stäng av ugnen, öppna luckan, täck med aluminiumfolie och låt stå minst 10 minuter. Skär upp i skivor och servera.

Som tillbehör hade vi ugnsrostade tomater, recpetet på det finns här.

Till efterätt blev det:

Polkagrispannacotta med rabarbersorbet

Pannacottan hade blivit godare med riktig polkagris, vi hittade bara sån där mjölig nu när vi handlade. 

5 dl grädde

3-4 msk krossade polkagrisar

Koka upp grädden och smält polkagrisarna i. 

2 gelatinblad, vattnade och urkramade. 

Låt stå över natten i kylen. 

Rabarbersorbet

3-400 g rabarber i bitar

1 dl vatten

1 dl socker (smaka av)

Koka till ett mos, kyl och låt stelna lite lätt i frysen ca en timme. 

Vispa 2 äggvitor till ett fast skum och blanda ihop det med rabarberkompotten, frys sedan till önskad konsistens 

Haha, ser att bilderna bara blir mer och mer suddiga... Det kan ev. ha att  göra med de tomma glasen i bakgrunden. Åh, förresten, frukten är en pithaya...