Nu för tiden (eller typ från att jag var runt 20 eller så) så fattar jag nästan alla viktiga beslut på magkänsla. Det har fått styra husköp, bilköp, jobbrelaterade val och mycket annat. Inte på det sättet att jag inte tänker på olika alternativ, fördelar och nackdelar, men jag låter ändå magkänslan vara en stooooor bit av beslutet. Faktiskt brukar också magkänslan göra att besluten blir bra, jag kan inte komma på något beslut (åtminstone inte något större) där magkänslan visat fel. Däremot händer det ju att jag analyserar magkänslan och liksom aktivt utmanar den, som tex när jag började med sparring och hela kroppen (inte bara magen) var rädd och inte alls ville, men det gjorde också att det kändes som en grym vinst när jag kom över det.
Att jag håller på och babblar om det här med beslut är väl mest för att det blev ett sånt där magkänslebeslut idag, även om det inte var så stort. Jag och barnen var på fotbollsträning för första gången i höst - jag hatar det, allt med det, tränare, mentalitet, föräldrarna (ja inte liksom personligen men som gruppen "fotbollsföräldrar"), Lukas hatar det för han vill ju också vara med och springa efter bollen, och Oliver är helt enkelt inte direkt intresserad av det. Han är inte tävlingsinriktad, och vill helst inte ge sig in i närkamp med de andra barnen, så han går mest i ytterkanterna och sparkar gräs. Droppen kom när nån kille hade brottat ner honom i kön och sen hoppade på honom (jag såg inte det hela eftersom jag sprang som en tok efter Lukas), han blev jätteledsen och förstod verkligen inte hur någon kunde göra något så dumt med flit. Inte lätt när man själv är så snäll att man inte ens kan tänka sig något sådant... I alla fall så bestämde vi oss gemensamt där och då för att vi skiter högaktningsfullt i allt vad fotbollsskola heter, fotboll kan man spela med sina vänner på gatan istället där alla har roligt. Meddetsamma sa mig magkänslan att jag fattat rätt beslut, ångesten i magen försvann och allt kändes mycket, mycket bättre! Länge leve känslomässiga beslut!
onsdag 29 augusti 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
Underbart Linda!!
SvaraRaderaMin magkänsla säger samma sak om fotboll!