Ett delikat problem

Jag är ju nuförtiden relativt duktig på att hålla mig till en bra kost. Enligt mig är det att äta varierat, ingen snabbmat, få och i så fall långsamma kolhydrater, gärna ekologiskt, hellre lite fullfett än light osv. Självklart blir det både ett och fem avsteg från detta, nån semla här och en baguette där, men på det stora hela känns det ändå ok.

MEN jag tycker ju det är så vansinnigt roligt att baka med ungarna! I går gjorde vi scones, på dinkel och rågmjöl, men det blir ju liksom ändå som en degklump i magen känns det som. Både Lukas och Oliver gillar att hjälpa till, och jag tycker ju själv att det är väldigt roligt med, men jag vill ju liksom inte stå där med en hel kladdkaka hemma en tisdagskväll - så bra karaktär har i alla fall inte JAG. Dessutom vill jag ju inte att ungarna äter en massa "skit" heller, det blir nog med vita kolhydrater ändå utan att vi lägger till hembakt var och varannan dag.

Baka bröd kunde väl vara ett alternativ, men eftersom ingen av oss äter frukost hemma på vardagarna så känns det ju lite... onödigt? Och allt med jäst i tar alldeles för lång tid tycker barnen (nä ok, det är jag som tycker det egentligen)... Kanske skulle baka o ta med till jobbet, kan ju alltid göda kollegorna lite ;-)