Godis

Jag tror jag har skrivit om det här innan, men jag tror att vi har en lite annan inställning till det här med godis än vad många andra har. Förmodligen finns det gott om folk som tycker att vår åsikt är pretto eller onödig, men det är ju skönt att jag inte behöver bry mig om det ;-)

Nu gäller ju det här främst Oliver än så länge, eftersom han är den enda som får godis här hemma. Ja förutom de 4 bitarna Lukas fick i sitt påskägg då... Egentligen bottnar vår (eller i alla fall min) syn på godis från att mamma tänkte likadant när det gäller oss, något jag är jätteglad för!

Min grundtanke är ju då att jag inte tycker att det är särskilt snällt att ge ett barn godis. Det är inte snällt att ge dem ett beroende och ett sötsug som lär vara livet ut, det är inte snällt mot tänderna och det är inte snällt mot kroppen. Men jag tror det är så många resonerar ändå, man vill vara snäll, så det är klart att barnen ska ha lördagsgodis, och ganska mycket också, men jag tycker inte att det ÄR snällt.

Klart man kan få lördagsgodis när alla andra kompisar får det med, Oliver får välja ur "godislådan" varje lördag, och nästan utan undantag väljer han ett kinderägg. Och dessutom är han jättenöjd med det, det har inte hänt en enda gång att han bett om mer.

Vill man ge något extra nån gång ibland, så tycker jag personligen att glass är mycket bättre - helst nån lite "bättre" utan en massa konserveringsämnen och skit, barnen (båda) äter säkert 3-4 glassar i veckan. På fredag eller lördagkvällen vill Oliver såklart ha fredagsmys, hans favorit är popcorn, och det får han gärna. Chips med, hellre det än artificiellt godis, det är inte lika beroendeframkallande, och det är inte fettet jag är orolig för (speciellt inte när det gäller mina spetiga barn).

Så, någon som vill motivera en annorlunda tanke???