Öron, näsa, hals och mun...

Jag vet inte om det är bara som jag inbillar mig, men jag tycker stackars Lukas har haft rätt mycket otur med diverse sjukdomar, öron- och lunginflammationer åtminstone det senaste året. Nu är det ju dags igen - över 39 graders feber som ofta snarare går mot 40, och varken ipren eller alvedon hjälper nämnvärt. Eftersom han dessutom har en otäck hosta så var vi just nere på Hälsan och kollade statusen - just lungorna lät ok tyckte hon, men däremot har han ju såklart öroninflammation i båda öronen. Inte riktigt så illa att hon vill ge penicillin - men vi ska höras i morgon och om han inte känns bättre då så blir det nog det trots allt. Vore rätt skönt att klara sig utan, för det är ju så sjukt äckligt och inte direkt roligt att ge...

Han lär väl ändå sova halvsittandes mot mig, precis som de föregående nätterna. Det är lite småbökigt, dels det uppenbara med att ha nån som sover PÅ en, men sen är ju han jättevarm och vill inte ha nåt täcke medan jag fryser som en hund trots att jag har det lilla elementet på mig... Men alltså, låg och tänkte på det i natt, det borde vara lag på att alla småbarnsföräldrar får en ställbar säng. Det är ju guld värt att kunna halvsitta/ligga och sova i en skön ställning jämfört med om jag hade pallrat upp 94 kuddar bakom nacken och det gäller ju även när det är man själv som är sjuk. Eller bakis, men säg inte att jag sa det... ;-)

Jag hatar när barnen är sådär mycket sjuka, jag blir orolig och stressad, och dessutom rastlös av att inte kunna göra nåt. Lukas vill helst sitta i knäet hela tiden, även när jag typ klär på mig eller ska fixa mat =/ Nu älskar jag visserligen kroppskontakt över allt annat och njuter verkligen av att få gosa med honom, men det ställer ju till lite praktiska problem emellanåt.

Han somnade på vägen hem från läkaren, så just nu sitter han i bilen ute i garaget och sover, och jag har öppet ut till honom. Det är helt omöjligt att bära in honom sovandes, det resulterar ofelbart i att han vaknar och blir fly förbannad, så det är bättre att låta honom sova där han är, han sitter helt ok i sin stol och är ganska bakåtlutad.

Nåväl, nu är ni nog trötta på barnsjukor, lovar att blogga om nåt mer intressant ämne nästa gång...