söndag 29 april 2012

Kunde man väl räknat ut

Jag har lärt mig något idag. Om man har huvudvärk innan man åker upp för att träna sparring, så blir den INTE bättre av upprepade slag mot huvudet (surprise!) utan man får till slut bryta en kvart för tidigt =( Känner mig rätt tjurig över detta just nu (kom nyss hem) faktiskt.

I övrigt har helgen varit ganska bra, gott fredagsmys med maken i fredags, och både igår och idag var det lite allmänt utomhusarbete, typ rensa landen, garaget och Lukas näsa (ja, han är fortfarande förkyld). Vi fick lite trevligt eftermiddagssällskap av kompisar igår, och på förmiddagen gick vi ett varv på stan, mest för att handla lite nytt till Oliver som verkar växa som en bönstjälk just nu.

Den stora vinsten med helgen var nog den fina lådbilen maken slängde ihop av lite gammalt vi rensade ur från Lukas näsa  garaget, den blev meddetsamma oerhört uppskattad av alla ungarna på gatan! Väldigt söta var de när de sprang i full fart och skrattade så de kiknade...

Oliver var med och byggde lite då och då, när tålamodet tillät. 

Nästan färdig, en front och lite målarfärg ska till med innan det är helt klart, men visst blev den fin?!?
 Jag har blivit lite firad av mina föräldrar med. Eller ja, det blev jag ju egentligen på Gran Canaria, när vi firade allas födelsedagar, men i lördags fick jag jättemycket fina blommor som mamma köpt på torget, rosor, passionsblomma och så makalösa tulpaner...

Jag älskar tulpaner, speciellt de här runda, gula som nästan ser ut som enorma snöbollar!
Nu ska jag sätta mig och planera lite inför sommaren, vi blev ju liksom lite snuvade på lite av semestern nu sist känns det som. Planerna är inte så avancerade, men lutar åt en vecka i norra tyskland, men jag återkommer nog mer om det när jag inte har en sån huvudvärk!

lördag 28 april 2012

Frukost...

... I uterummet. Gassande sol, begynnande grönska och lördagsmorgon. Man kan starta helgen sämre! Iofs ska vi snart ner på stan för ett nytt bikini-försök, så det är nog inte dumt att starta dagen på plus!

torsdag 26 april 2012

Som en bergochdalbana...

Det är inte klokt vilken humörpåverkan min träning har, har jag märkt. Jag var ju riktigt nere när jag inte fick träna, och meddetsamma efter första träningen i måndags gick jag med ett stort leende på läpparna och småsjöng för mig själv där hemma.

Den känslan har hållit i sig nästan hela veckan, i morse kände jag att humöret började dippa igen, men nu efter lunch har det gått uppåt igen - för nu KOMMER jag ju att träna ikväll. Faktiskt riktigt häftigt när man tänker på det!

Annars är helt galet - det känns som det har gått flera månader sedan vi var på kanariöarna, fast det bara var några futtiga dagar sedan... Har redan börjar fundera på lite av en kompensationsresa eftersom inte barnen hade det så kul, kanske ev. till HansaPark i tyskland. Älskar annars HeidePark, lite söder om Hamburg, men den parken är främst för lite större barn (och vuxna - halleluja), men jag har ingen erfarenhet av HansaPark så om någon har det får ni gärna ge tips/betyg!

I morgon hade jag tänkt försöka mig på att köpa en bikini, innan min lilla solbränna försvinner helt. Då blir det åtminstone liiiiiite mindre plågsamt inbillar jag mig... Skulle vilja ha något färgglatt, men det har jag haft som ambition flera gånger innan och ÄNDÅ hamnar det alltid svarta bikinis i garderoben... Såg att intersport och stadium hade fått fram sina nu, så NÅT borde man väl kunna hitta!

tisdag 24 april 2012

Bloggutmaning

Tar upp Underbara Claras bloggutmaning och svarar på frågor! Jag älskar att fylla i formulär så det här gillar jag.

1. Vem är den absolut roligaste personen du vet?
2. Vilken är din paradrätt?
3. Vem är din förebild?
4. Vem borde börja blogga?
5. Om du var tvungen att välja – din blogg eller ditt facebookkonto?
6. Är du bra på att löneförhandla?
7. Hur mycket tid lägger du på ditt bloggande?
8. Vilken film såg du senast?
9. Du får massa pengar – vad betalar du av först CSN-lånet eller bolånet?
10. Vad tycker du om ordet entreprenör?
11. Lever du som du lär?
1. Vem är den absolut roligaste personen du vet?
Hmmm.. Det beror lite på vad man är på för humör, jag har några kompisar man kan skratta hysteriskt med, och jag och maken har oxå väldigt kul inklämt mellan vardagarna. Jag gillar min brors underbara, torra och lite skruvade humor, speciellt i det han skriver, men för övrigt iet jag faktiskt inte riktigt. 

2. Vilken är din paradrätt?
Oxfilé. Jag gör en perfekt oxfilé enligt mig själv (inte för att det är så svårt) med en knaprig stekyta och en ganska röd och saftig mitt. Shit vad sugen jag blev nu. 

3. Vem är din förebild?
Hrm, jag tror faktiskt inte jag har någon? Inte så där övergripande i alla fall, däremot har jag tex en jobbarkompis som jag tycker gör ett fantastiskt arbete, så i det är hon min förebild.

4. Vem borde börja blogga?
Min man, så jag kunde få en inblick i hur han tänker när han får formulera sig själv. 

5. Om du var tvungen att välja – din blogg eller ditt facebookkonto?
Då skulle jag välja bloggen, den är mer utförlig och jag använder den mer som dagbok. Facebook använder jag mer som en reklampelare för min blogg ;-)

6. Är du bra på att löneförhandla?
Förmodligen inte. Jag är inte jättedålig heller, men som så många andra är det något jag verkligen avskyr.

7. Hur mycket tid lägger du på ditt bloggande?
De dagarna jag bloggar lägger jag kanske 5-20 minuter, 20 om det är mycket bilder eller ett längre inlägg. 

8. Vilken film såg du senast?
Uhm, kommer inte ihåg just nu. På kvällarna just nu tittar vi på Top Gear när vi orkar, extremt kul även om man inte är bil-intresserad. 

9. Du får massa pengar – vad betalar du av först CSN-lånet eller bolånet?
Det lilla jag hade i CSN är redan inlöst i vårt bolån. Maken har en del på CSN däremot som vi inte lagt in där än, men får jag så mycket pengar att det räcker till bolånet så löser jag såklart in det!!!

10. Vad tycker du om ordet entreprenör?
Uttjatat ord som var "inne" för ett tag sedan. 

11. Lever du som du lär?
Jag vet inte om jag "lär" så mycket, men visst, det jag själv tycker är viktigt försöker jag ju såklart följa. 

måndag 23 april 2012

Vi hade i alla fall tur med vädret

Tja, det känns åtminstone så.

(Den här semesterberättelsen är lite detaljerad, mest för min egen skull med tanke på vilket guldfiskminne jag verkar ha ibland)

Förra lördagen bar det iväg mot landvetter för att ta flyget till Gran Canaria, väskorna var packade sedan ett par dagar tillbaka (jag älskar att packa eftersom det innebär att man ska ut och resa. Packa UPP däremot, det är en helt annan femma) och vi åkte hemifrån strax efter 05.00 på morgonen. Flygresan gick faktiskt riktigt bra, som vi gissat var det inga som helst problem med Oliver eftersom han hade med sig sitt Nintendo, men vi fick väl jobba lite mer med Lukas som blev lite trött och rastlös, men det var ändå inte så farligt. Vi åkte ju tillsammans med mina föräldrar och min bror, så vi hade ju lite hjälp dessutom.
Lite nyfiken är man ju när man flyger, så det är inte lätt att sitta still. 

Ja om man inte har ett Nintendo att fördriva tiden med då. Och om inte mamma och pappa lånar det . 

Efter 5½ timmes flygresa landade vi och tog bussen ut till vår destination - Parque Christobal i Playa del Ingles. Vi blev väldigt positivt överraskade över anläggningen, alla bungalows verkade ganska nyrenoverade och var jättefräscha, och själva parken var rymlig, grön och välskött. Poolerna såg lockande ut, det var ändå omkring 22 grader och vi kom ju i jeans, men det var lite småkyligt att bada, mest för att det blåste en del (jätteskönt när man inte var blöt däremot).

Gången bort mot restaurangen, visserligen baksidan av Bungalowsen men man ser ju i alla fall det viktigaste - den blå himlen!

Vi hann väl ungefär kasta in väskorna i vårt lilla "hus" (inte så litet heller förresten) innan det blev ett dopp med barnen, mycket mycket uppskattat, men de blev fort kalla pga vinden. Nåväl, vi gjorde oss iordning och gick till  veckans första middagsbuffé. Man kan väl säga att maten under veckan var helt ok, men ingen kulinarisk upplevelse. Det fanns ganska mycket att välja på och allt var väl tillagat, men det var lite "tråkig" ibland med ungefär samma buffé hela tiden och i princip all mat var väldigt mild, jag saknade lite hetta (och fick typ vitlöksabstinens, gud vad jag saknade vitlök). Ganska ok efterättsbuffé, bäst var den förvånansvärt goda glassen med flamberad frukt och så de färska melonerna. Skönt i alla fall att barnen kunde få vad de ville för mat, och massor med glass, och man behövde inte oroa sig för att de stojade runt lite när det ändå var mest barnfamiljer där.

Maken framför mina föräldrars bungalow. Det är visst lite ljust =)

Någonstans under dag 2 gick det däremot åt skogen, vi trodde att Oliver bara var restrött, men när han somnat i en solstol mitt på dagen kände vi på honom och han hade nog uppemot 40 graders feber (blev mer eller mindre expert på att fastställa febertemp utan termometer när Lukas hade lunginflammation). Sen var han nästan helt borta i 3 eller 4 dagar, jättetrött, ledsen och febrig. Som tur var hade vi med ipren, och vi gjorde åt en hel flaska bara på Oliver... Nästa man som blev sjuk var morfar (eller ja alltså, min pappa), som fick feber, förkylning och halsont. Dagarna efter blev det min bror, därefter Lukas, sen maken och sist mormor som blev sjuka en efter en... (ja, ni läste rätt, JAG var den enda som inte blev sjuk. Kan dock inte påstå att jag känner mig direkt mycket piggare för det...)

En bild från första dagen, än så länge pigg och glad.

Värst var det däremot att Oliver blev sjuk, han var så jättehängig, och dessutom fick vi inte i honom någon mat på typ hela veckan, vilket gjorde att varje måltid blev mer eller mindre förstörd av allas försök att truga, locka, hota och skälla på honom (ja när han blev friskare då) för att få i honom åtminstone ett par pommes frites. Han åt inte mer än en enda skopa glass på hela veckan (och den åt han första dagen), ingen efterrätt, och inget annat vi lockade med hellre. Det förstörde faktiskt nästan hela veckan, han såg ut som ett blekt, blodlöst lik och ändå gick det inte att få i honom någon mat, det kändes hemskt =(

Lukas klarade sig bättre, trots att han blev sjuk med, dels åt han ju så energi fick han helt klart, men han är inte lika känslig heller. Han har däremot hostat så det låter som om lungorna ska flyga ut... stackars mina små barn!

Skönt att få vara ute i bara skjorts och t-shirt!

Alltså har vi fått göra små, korta utflykter och lämnat kvar de som var sjukast för dagen, och vi har nästan inte kunnat bada med barnen alls (sista dagen gjorde vi det ändå för då kändes Oliver rätt ok och vi hade nästan panik). Det blev korta tripper till stranden, till lite köpcentra och bara lite runt i grannskapet. Mina föräldrar, min bror och maken åkte till Las Palmas en dag, men det var tydligen ingen jättehöjdare. Gran Canaria som ö var jag inte så imponerad av, jag saknade grönska och framförallt saknade jag en trevlig strandpromenad, och dessutom lite lokal befolkning och lokala restauranger, det var nästan bara hotel överallt.
Vi firade min far lite, han fyller 60 år i år, men det blev inte som vi tänkt heller eftersom han som alla andra var sjuk. 

Stranden var jättefin, men ganska blåsig. Skönt om man solar, lite småjobbigt om man ska gräva i sanden, men det funkade bra ändå. Skulle kunna tänka mig en trip till Teneriffa någon annan gång, eller Mallorca igen, men just hit åker jag nog inte igen. Själva anläggningen finns förresten på Teneriffa med, och den skulle jag gärna bo på, fast med halvpension nästa gång i så fall så man får lite mer variation på maten.

Eftersom vi hade all-inclusive så ingick ju även all dricka och glass, men vi kom ju väldigt snabbt fram till att det inte var så roligt som det lät. Till exempel var "vinet" (rött, vin och rosé) helt odrickbart och de färdiga drinkarna man kunde beställa (caiprinha, sex on the beach, tequilia sunrise, pina colada - ja ni fattar) gjorda på nån form av färdig drinkmix och så vidrigt söta att en halv klunk gjorde att man ville kräkas. Däremot kom vi på att man kunde beställa ett glas vodka och sen blanda med tex sprite, eller gin och tonic som pojkarna drack. Efter maten funkade det bra med en irish coffee som efterätt, och även vad jag tror är nån lokal "likör" - honungsrom vilket var RIKTIGT gott med några isbitar i (lite som punsch fast inte lika söt). Den enda måltidsdrycken jag gillade var annars ölen - många hade säkert tyckt den var blaskig, men den ljusa och inte så beska ölen passar mig perfekt.

Min mamma, räddaren i nöden när barnen inte vill vara med. Jag tror att om de fick välja skulle båda mina barn tveklöst flytta till henne istället för att bo här, och jag klandrar dem inte...

Vi lyckades i alla fall hitta en hel del Desigual-butiker här och var, så min garderob har gått från 1 Desigual plagg till 8 eller 9 stycken tror jag! Dessutom firade vi ju våra födelsedagar där, så då fick jag en fin Lolaklänning och en Desigualkjol =) Så shopping och vädret hade vi tur med, det var faktiskt perfekt väder med sol de flesta dagarna och en lagom vind, men även de två dagarna det var lite mulet tog solen en del och det var skönt, så det kan jag inte gärna klaga på.

Min bror och maken fyndade en hel del i en stor Zara-butik, jag verkar däremot aldrig hitta något på deras tjej-avdelning. 

Att åka hem från den här semestern kändes jättejobbigt, just känslan av att barnen ju skulle ha badat och lekt hela dagarna, de skulle sprungit i havet och lekt i poolen, men det blev nästan ingenting av det. Det kändes som om de missat hela semestern och det var riktigt, riktigt tungt... Annars brukar det kännas rätt skönt att komma hem igen, men inte den här gången. Och verkligen inte när man kommer hem till 6 grader och ösregn... (det matchar iofs mitt humör).

Kontentan av den här semestern är att inget blev som det skulle, förutom vädret. Det är väl inget ovanligt att det inte går som planerat när man har semester, men inte riktigt på det här sättet... Jag är i alla fall mycket, mycket tröttare efter den här veckan än jag var när vi åkte iväg, nätterna har varit totalt upphackade av 2 sjuka barn som hostar, har ont i huvudet, fryser, är varma... Det enda jag längtat hem till har varit min säng, istället för den betongbänk vi sov på där.

Tobbe försökte förgäves att ta en bild från sista kvällen där jag inte såg så trött ut, och jag tror han tog 10 bilder eller så. Det här är den jag ser minst trött ut på, och det säger ju en del. (notera den snygga desigual-klänningen!)
God Natt!

(PS, inlägget är tidsinställt så att inte alla hinner läsa det nu ikväll utan jag hinner berätta lite själv i morgon med, enda nackdelen med att blogga har jag märkt)

torsdag 19 april 2012

Sommarkläder

Ok, det är bara att konstatera - min "sommargarderob" är gapande tom... En och annan klänning, annars är ju de flesta linnen och billigare klänningar sedan förra säsongen urtvättade och dags att kassera. Skulle dessutom vilja ha en ny bikini, den jag VERKLIGEN vill ha är den här, från Desigual... 

Ja, och så är hon ju väldigt lik mig med. Samma kropp och lika brun. 
 Jag HAR i alla fall inhandlat den här klänningen (oxå Desigual), eller rättare sagt så har maken köpt den till mig i födelsedagspresent. Fast jag kanske handlade den själv... ;-)

Hrm, sitter inte likadant på mig, men den var faktiskt ändå väldigt smickrande och söt! Sen är nog modellen typ 1,60m  eller nåt, för på mig blir den en bra bit kortare. 
Hoppas lite på att kanske kunna shoppa lite mer på semestern, det ska tydligen ligga ett köpcentra nästan där vi ska bo, och en liten fågel viskade i mitt öra att de har en desigualbutik.....

måndag 16 april 2012

Godis

Jag tror jag har skrivit om det här innan, men jag tror att vi har en lite annan inställning till det här med godis än vad många andra har. Förmodligen finns det gott om folk som tycker att vår åsikt är pretto eller onödig, men det är ju skönt att jag inte behöver bry mig om det ;-)

Nu gäller ju det här främst Oliver än så länge, eftersom han är den enda som får godis här hemma. Ja förutom de 4 bitarna Lukas fick i sitt påskägg då... Egentligen bottnar vår (eller i alla fall min) syn på godis från att mamma tänkte likadant när det gäller oss, något jag är jätteglad för!

Min grundtanke är ju då att jag inte tycker att det är särskilt snällt att ge ett barn godis. Det är inte snällt att ge dem ett beroende och ett sötsug som lär vara livet ut, det är inte snällt mot tänderna och det är inte snällt mot kroppen. Men jag tror det är så många resonerar ändå, man vill vara snäll, så det är klart att barnen ska ha lördagsgodis, och ganska mycket också, men jag tycker inte att det ÄR snällt.

Klart man kan få lördagsgodis när alla andra kompisar får det med, Oliver får välja ur "godislådan" varje lördag, och nästan utan undantag väljer han ett kinderägg. Och dessutom är han jättenöjd med det, det har inte hänt en enda gång att han bett om mer.

Vill man ge något extra nån gång ibland, så tycker jag personligen att glass är mycket bättre - helst nån lite "bättre" utan en massa konserveringsämnen och skit, barnen (båda) äter säkert 3-4 glassar i veckan. På fredag eller lördagkvällen vill Oliver såklart ha fredagsmys, hans favorit är popcorn, och det får han gärna. Chips med, hellre det än artificiellt godis, det är inte lika beroendeframkallande, och det är inte fettet jag är orolig för (speciellt inte när det gäller mina spetiga barn).

Så, någon som vill motivera en annorlunda tanke???

torsdag 12 april 2012

Kropp och knopp

Mitt knä har känts ganska bra en tid nu, och det är snart dags att börja träna på det igen. Det är fortfarande känsligt när det gäller att sitta på huk eller anstränga det mycket i böjt läge, men jag hoppas i alla fall att det håller, för på söndag hoppas jag att jag kan börja träna igen! Nu är målet att dels komma i fatt och ta igen det jag missat så att jag kan gradera upp till orange bälte, och dels att jag ska lyckas ta tag i löpningen igen så att jag klarar att springa 5 km, HELST på under 30 minuter men en sak i taget.

Jag hoppas lite att jag inte blivit alltför försoffad av den här påtvingade vilan, så ni får gärna heja på mig lite om jag försöker komma undan ;-)

Till skillnad från många som tränar så här på vårkanten så är mitt mål absolut inte "beach 2012" eller ens 2013 för den delen, utan mest känner jag bara att jag mår väldigt bra av det. Det är en härlig känsla att känna sig stark och att man har kontroll över sin kropp! Sen skulle jag EGENTLIGEN vilja bli av med en sisådär 5-8 kg till, men jag ORKAR verkligen inte engagera mig i det just nu... Det är ju bara att köra LCHF, det vet jag ju, men just nu känns det inte som att jag orkar försaka en och annan sötsak, eller gå ifrån att äta min älskade frukostfralla på jobbet, så det får vara som det är just nu.

Kort reflektion

Om man ser ett knallgult nagellack som ser jättefräscht och snyggt ut så ska man ändå tänka sig för innan man köper det....

...Det visade sig nämligen att om man målar naglarna gula ser man bara ut som någon som har rökt 25 cigg om dagen de senaste 30 åren.

onsdag 11 april 2012

Banbrytande iakttagelser

På mitt kontor har jag en hel del bilder på mina barn. Man kunde ju tycka att man inte skulle bli smått chockad när man helt plötsligt faktiskt tittar på dem och inser att de har vuxit massvis sedan förra sommaren....

De flesta är från förra hösten/sensommaren. Klart de växer lixom!?
För övrigt så tror jag på att göra sitt kontor (eller arbetsplats) hemtrevlig och personlig, man spenderar ju ändå sjukt mycket tid här.

Märks det att jag är helt tom i huvudet idag....?

måndag 9 april 2012

Påsktraumatiskt syndrom

Ja alltså att man har en känsla av att man ätit för mycket (dock inte godis som tur är) och att det som vanligt varit skitväder.
Jamen alltså. Mina tulpaner, penséer och rabarbern blev hårt utsatta när det helt plötsligt kom 1 dm snö... För att inte säga hur hårt utsatt mitt humör blev!

Äsch, jag är bara på lite dåligt humör, det har faktiskt varit en väldigt trevlig påsk, ja bortsett från vädret då. Barnen spenderade skärtorsdagen hos mormor, och fredagen vet jag inte riktigt vad vi gjorde, men det var säkert ganska ointressant. På påskafton hade vi mina föräldrar på middag, min bror brukar alltid komma med, men vi träffas ju snart på semestern så han orkade inte åka. Eftersom jag rent generellt är helt mot den svenska "allvädersbuffén" med typ sill, jansson, ägg och skinka så lagade jag lamm istället. På konsum hade de fått in lokalproducerat (lokaluppfött?) lamm, visserligen i lite små förpackningar, så jag köpte lammrevben, -rack och -kotletter. Det blev kanongott, och till fick det bli sparrisrisotto. Självklart en gul dessert till - hemlagad citronfromage - det är grymt gott!

Båda barnen fick varsitt ägg, Lukas fick väl ungefär 4 bitar i sitt, men de två  gelegodisarna tuggade han lite snabbt på och sen spottade han ut dem... Oliver spottade däremot inte ut sina, men han är liiiite mer rutinerad...

I går var vi bortbjudna till vänner på mat, och fick helgrillad fläskkarré som var SJUKT god! Väldigt god sås med..... Jättetrevligt sällskap blev det och till och med barnen underhöll sig ganska så bra, bästa kvällen i påsk helt klart!

Idag var vi på motormässan en sväng, båda barnen tyckte det var roligt och vi stannade i ungefär en timma, helt lagom. Våra kommentarer sträcker sig nog så långt som att "titta vilken fin färg på bilen" eller "oj vilken blank motor", bilintresset är inte sådär jättestort här i familjen, men en stund är rätt trevligt.

Oliver gillade bilen som var helt i guld. Jag hoppas att det är en övergående synpunkt, annars vet jag inte vem han brås på ;-)
I morgon är det jobbvecka igen, och eftersom det typ verkar vara omöjligt att få barnen att somna i kväll så känns det som om det ska bli ganska skönt att jobba igen.

fredag 6 april 2012

Inte ens ett i-landsproblem

Ok, sitter i sängen och är så irriterad/uttråkad/nere att det kryper i hela kroppen på mig. Får se om det hjälper att skriva av sig lite, eller om jag bara retar upp mig ännu mer....

Dagen efter mitt lilla knäbesked så slog det mig att jag faktiskt inte får träna på två veckor (jag vet, dels kunde man ju tycka att man borde fattat det direkt, men det gick liksom inte riktigt in, och dels är ju egentligen inte två veckor särskilt lång tid) och jag blev helt knockad (ok, ofrivilligt ordskämt. Eller typ ofrivilligt i alla fall).

Jag blev jättenere och blev dessutom blev jag lite överrumplad av det eftersom det inte direkt är något jag borde reagera så värst på, det ska ganska mycket till innan jag blir nere alls faktiskt. Jag vet inte om det till en viss del beror på tabletterna jag fick, de gör mig lite yr och jag har väldigt svårt att koncentrera mig, för att inte tala om att minnet känns som det är 3 sekunder långt. Som nu, jag har fått läsa om inlägget flera gånger för att kunna skriva någon vettig fortsättning.... Sen kände jag mig ju oxå precis jätteladdad, jag hade kommit igång och börjat jogga och träningen gick riktigt bra så jag känner inte ALLS för att inte träna på två veckor.

Lite förbannad blir jag oxå på mig själv, för jag VET att det här är ju bara ett skitproblem!!! Fasiken, det är en lätt, liten knäskada som bara håller mig från träningen ett kort tag, varför i hela friden tar det då så hårt??

Suck... Ja som sagt, det blir nog inte så mycket mer sammanhängande än så här verkar det som. Åh förresten, som grädde på moset så har det oxå lagt sig ett tjockt lager grädde (snö) på mitt mos (trädgården) som inte gör det hela bättre. Mina penséer ser minst sagt döda ut och vart tog våren vägen? I någon form av protest så har vi varit inne hela dagen, jag och Oliver har målat påskägg och maken har försökt se till att Lukas inte har kastat sönder dem.

Nåväl, Glad Påsk på er allihop, och sol i sinne och allt annat sånt bjäfs...  ;-)

Lite blandad kompott här. Jag kanske hade lite väl roligt, så jag fortsatte en liten stund efter att oliver slutat. Ni får väl gissa vilka som är vilka.... ;-)

tisdag 3 april 2012

Två veckor kommer kännas läääänge!

Jaha ja, jag har just blivit beordrad två veckors vila - just som jag hade kommit upp i högvarv med både kickboxingen och börjat springa... =(

Gjorde illa knäet, inte på träningen som alla tror, utan när jag satt på knä på golvet och lekte med Lukas. Nånting hände när jag skulle resa mig, och sedan en vecka tillbaka har knät varit svullet, varmt och känts som att det är vätska i det för jag kan varken böja det ordentligt eller sträcka ut det helt. Det gör egentligen inte så särskilt ont i det när jag stödjer på det, men det känns väldigt obehagligt och gör ont när jag ska böja det. Så - eftersom det inte blivit bättre på en vecka - kände jag att det är väl bäst att kolla upp det ändå. Läkaren trodde att det var en bit av menisken som gått sönder och låg och irriterade, så jag fick tabletter mot inflammation och smärta och blev beordrad att inte belasta knäet på två veckor ungefär. TRÅKIGT!

Tabletterna visade sig däremot ha den lite spännande effekten att man känner sig lite lätt småfull, så lite roligt får jag väl försöka ha åt det hela så länge... ;-)

Här kommer helt orelaterat en liten påskhälsning från mina små påskkärringar som skulle klä ut sig till dagis idag!
Lukas är mycket fascinerad över att storebror har fått prickar i ansiktet. 
Hihi, såååå söt =)
Storebror som älskar att klä ut sig är ju såklart oxå jättefin!

söndag 1 april 2012

Vädret är inget skämt i alla fall


Ja det är ju i alla fall inte svårt att missa att det är april idag, med tanke på vädret. Först soligt, men iskalla vindar, sen hagel och nu har det övergått till nån mulen variant - fortfarande med iskalla vindar, brrrr... I förmiddags var vi med mina föräldrar en sväng i stadsparken, och tittade på jättesöta små lamm, gissningsvis ganska nya efter vad det såg ut som. Inte SÅ farligt kallt just då faktiskt....

Makalöst söta små lamm i stadsparken, och det såg ut som det var fler på G hos minst ett får till. 
Nu under eftermiddagen har åtminstone Maken och jag varit så sjukt trötta att vi båda skulle kunnat sova i soffan. Lukas däremot tyckte tydligen inte att han skulle sova alls idag, så det blev ju inget med den varan för oss andra heller... Precis just nu känns det TOTALT otroligt att jag kommer gå och träna vid kvart över sex, men vi får väl se om det hinner infinna sig någon form av ork. 

Det är sällsynt, men det händer faktiskt att pojkarna leker ihop korta stunder. Typ 10 sekunder om dagen. 
Haha, nu medan jag satt och bloggade och Lukas tittade på Teletubbies så var han visst lite trött ändå, för han somnade just sittandes! Så söööööt!

Kolla, PRECIS så här trött är jag med!