måndag 26 maj 2014

Sommarlöpning

Nu när det börjar bli lite varmt och gott ute så har jag kommit igång lite mer med min löpning - till skillnad från vad många andra verkar tycka så springer jag hellre i värme än när det är småkallt, jag får kämpa betydligt mer med andningen i kyla. Svettig blir man ju liksom i alla väder, och då blir jag hellre varm än kallsvettig.
Sen har pulsbandet jag fick på min födelsedag också hjälpt till, med det så har jag faktiskt kunnat pressa ut lite mer, nu vet jag till exempel att jag kan ligga på en puls på ca 160 hela rundan (med undantag för uppvärmning). Jag har inte hunnit testa pulsträning direkt än, nu läser jag bara av, men det får väl bli någon gång framöver med.

I helgen blev det nytt "personbästa" (det är ju fortfarande inte särskilt snabbt, men jag är ändå nöjd utifrån mina egna förutsättningar), och just nu börjar det faktiskt kännas riktigt roligt att springa. Men det är klart, det gör ju sitt till att man har en så oerhört vacker miljö runt sig när man springer. Mina rundor går ju oftast runt Järstorp (har inga problem med att springa på asfalt, vilket jag tackar styrketräningen för), och här har du ju allt det vackra från landet!

De här bilderna är från  min morsdags-runda tidigt (typ) på morgonen i söndags. Har man inte tappat andan av löpningen så gör man det nästan av utsikten. 

Till och med hästarna runt Klämmestorp tog det lugnt och njöt av morgonen. Det här är ju ca 30 meter från vårt hus, känner mig väldigt lycklig över att ha landet så nära!

söndag 25 maj 2014

Vissa äter för att leva, jag lever för att äta ;-)

Alltså, hela jäkla vintern går utan att något händer, varenda helg känns lite allmänt bortkastad och tråkig, och sen kommer våren och då händer allt på en gång! Speciellt maj är det fullt ös i vår familj, eftersom i min del av familjen fyller alla år i maj. Lägg sen till att jag och maken har bröllopsdag och att det är mors dag, så får ni hela bilden.

Sist skrev jag ju om när vi lagade mat med jobbet och jag var så mätt att jag höll på att kräkas, och man kan väl säga att resten av veckan har fortsatt på samma sätt - helt enkelt med MÄNGDER av god mat!

På fredagen kom min lillebror hem och firade mammas 60-års dag genom att bjuda alla på Småländska kolonin, det var sådär alldeles fantastiskt gott som det vara kan bli där. Det var killing, tupplever och pilgrimsmusslor, bland många andra godsaker... Mmmm... Dessutom gick vi efter maten ner till piren och köpte glass till barnen - kl 23 på kvällen och 25 grader ute?!?! Kändes som vi var på rivieran!




Mamma visste ju inte i förväg att vi skulle ut och äta i hop på fredagen, så hon hade förberett för att vi skulle äta grillat lamm hemma hos dem på lördagen, och det tackar man ju liksom inte nej till :)

För att toppa helgen grillade vi ikväll här hemma, ihop med grannarna, och för 5:e kvällen den här veckan mår jag lätt illa eftersom magen står i fyra hörn... Visst ja, jag kanske skulle nämna att dagen även började med en morsdagfrukost av högsta klass - bland annat med nybakade nutella-croissanter....

Fick ju ett fint armband idag med, och örhängen, från astrid&agnes,
som jag blev jätteglad för!
Alltså, det skulle ju inte vara JAG om jag inte åt och njöt av varenda lite smula en sån här helg, speciellt inte med allt trevligt sällskap vi haft också. Men visst, en vecka med ungefär dubbla dagsbehovet av mat, så nu är det helt enkelt hög tid att återgå till lite mer normala rutiner med LAGOM mycket mat.... Är faktiskt nästan trött på att vara sådär ruskigt övermätt...

Nästan...



fredag 23 maj 2014

Umamimajonäs

Det här är alltså receptet på emulsionen vi gjorde i går, men jag tyckte inte att det ordet sa så mycket. Däremot kan man väl säga att det är en majonäs som på ett helt sinnessjukt sätt exploderar i munnen i en mix av sälta, umami och fyllighet... Vi åt den ju till röding, men den kan säkert passa till en del andra rätter med, typ lamm eller något nötkött.

Det här receptet är hälften av det jag gjorde i går, det blir ganska mycket, men jag tror det är svårt att liksom få till rätt konsistens om man gör mindre. Den står sig dessutom i kylskåp minst en vecka i en tättslutande burk.

Umamimajonäs
2 äggulor
1 riven vitlöksklyfta
saft och skal från 1 citron (ta i hälften från början och spara resten till avsmakningen)
1 msk kapris
1 msk flytande kycklingfond
25 g finriven parmesanost
100 g smör
2,5 dl neutral olja (typ solrosolja)

Skira smöret, ta bort det skirade smöret och bryn "bottensatsen" nötbrun. Det är den brynta delen som ska användas, det skirade smöret kan du spara till något annat.

Mixa ihop alla ingredienser förutom smör och olja.

Droppa ner oljan under kraftig vispning/mixning. Majonäsen blir jättetjock, vill du ha den tunnare kan du ta lite mindre olja, eller späda med mer citronsaft efter. Sist mixar du ner det brynta smöret. Smaka av! Det blir ganska så salt i smaken, men skulle du servera ihop med en bit surdegsbröd och en fisksoppa så blir sältan helt perfekt. Det går inte riktigt beskriva hur gott det här är, så snälla, snälla, testa att gör den själv!!!

torsdag 22 maj 2014

Tack och lov för stretchjeans!

Vilken fantastiskt dag det här har varit!!! Egentligen kan man ju tycka att den började jättedåligt i och med att vår bil inte startade (maken och barnen fick cykla), men jag blev så fruktansvärt glad när Linus kom från bärgningen och startade bilen enbart med hjälp av ett startbatteri att den lyckan liksom tog överhanden :) Jag hann ju tänka ut att det skulle kosta en massa pengar och att vi skulle ha hyrbil, så när lösningen blev så enkel så kändes det som att vinna på lotto!

Lunchen fick bli sushi och vi satt en stund ute i solen och drack kaffe, i den här heeeelt galna, underbara värmen som var idag. Det kändes ju helt otroligt!

Efter lunch hade vi möte med min nya avdelning, vilket i sig var väldigt kul och trevligt, men det absolut bästa idag (och ärligt talat det bästa på hela min tid på Elmia) var att vi därpå fick gå upp till köket och laga lyxmiddag med kockarna på Sodexo! Jag hade så vansinnigt roligt! Vi var fyra lag, med 3-4 personer i varje, och vi lagade då en rätt var (det var två förrätter), jag var med i laget som gjorde den ena förrätten.

Här står jag och håller på med emulsionen (alltså, majonäs helt enkelt), smaksatt med vitlök, kapris, citron och parmesanost... Herregud säger jag bara. Receptet kommer i morgon!


Kolla här, här kommer menyn....

Förrätt:
Här kom vår förrätt (till vänster) som bestod av ceviche på marinerad röding, emulsion (den här är ett kapitel för sig), picklad rödlök, vitlökskrutonger samt pocherade vaktelägg. Förrätten till höger bestod av rosastekt bröst av vildand på blancherade blomkålsblad, med blomkålspuré, filead apelsin och granskott.



Varmrätt:
Rostbiff av lamm, tryfferad potatismos, ugnsrostade rotfrukter samt en rostad vitlökssås.



Efterrätt:
Browne med hallonmousse och lakritsflarn.

Ledsen för de kassa bilderna, hade bara mobilkameran att tillgå!


Helt allvarligt, det var så fantastiskt gott alltihop att man knappt kunde tro det... Åt så magen stod (och fortfarande står) i fyra hörn, och njöt till 100% av varenda tugga!!! Helt klart en upplevelse som hamnar på min 10-i-topp!

tisdag 20 maj 2014

Hemmaträning

I teorin är idéen med hemmaträning väldigt bra tycker jag, men i verkligheten skapar jag mig alldeles för många undanflykter och blir distraherad för att det ska fungera riktigt bra, undantaget (typ) löpning. Däremot kan det ju finnas tillfällen när man inte har tillgång till ett gym, tex på semestern, och då man känner att kroppen vill och behöver röra på sig, om inte annat för att jag är rädd att det blir alldeles för trögt att komma igång igen om man har ett för långt uppehåll...

I vilket fall, styrkelabbet, vars träningsprogram jag oftast följer, har satt ihop ett litet men effektivt hemmaträningsprogram:

Träningsprogram från http://www.styrkelabbet.se/
Träningsprogram för att träna hemma

Tycker man får med de viktigaste muskelgrupperna utan att behöva några direkta material.

Vill man ha mer info om hur man kan anpassa varje övning så finns det att läsa på styrkelabbet!

Tatueringsplaner

Maken håller ju på och jobbar med sin tatuering, en sittning konturer och en med färg gjorda, och en till med färg kvar. Det är ju inte utan att man blir sugen, för 1000:e gången eller så! Mitt största problem är att jag är så himlans ombytlig, men nu känner jag att jag nog håller på och landar i något som känns "rätt"... Jag håller på och samlar på mig mina favoriter på pinterest, ni kan se alla mina pins här.


Det är något åt det här hållet det lutar åt, fast jag vill eventuellt ha fjädern mer ut på axeln så att fåglarna även kan flyga framåt nyckelbenet lite.

söndag 18 maj 2014

Men kanske att en liten chokladbit skulle kunna slinka ner ändå eller?

Åååå-käj, jag tror jag måste gå och dö lite, jag är såååå mätt. VARFÖR slutar man inte äta när man tror magen ska spricka? Fasen vad gott det är med mat...

Det här helgen har gått i full fart, igår med träning, fika, trädgårdsarbete och trevlig kväll hos kompisarna i Tenhult, och idag med trädgårdsarbete och snickerier :)

Det fick bli nya blommor vid entrén, och nyrensade land. 

Våra snöbollsbuskar är helt overkliga nu... Den lilla människan på bilden har för övrigt drivit sina föräldrar och sin bror till vansinne den här helgen, med världens retligaste sätt. Puh. 
 Efter en hel dags jobb, med jämna avbrott , ca var 5:e minut för att dra isär två storbråkande barn, och det är inte utan att man blir hungrig. Och sugen på nåt lugnande... Vi hade ju ingen valium hemma, så då fick det bli en rabarbermojito (tack M!!!), sjukt gott!


Middagen bestod av grillat ekologiskt innanlår och en parmesanrisotto. Liiiite för gott, tydligen, eftersom vi åt så att jag tror magen håller på att gå sönder... Lite rabarberpaj på det med så blir man ju inte mindre mätt, inte för att det stoppar nån...
Nu tänker jag typ lägga mig och dö lite... Jag tror inte jag ska äta något mer - någonsin!

torsdag 15 maj 2014

Dress for success!

Alltså, det går åt lite träningskläder här hemma ändå. 3 tajts, sport-BH'ar och ett gäng linnen tvättas ju flera gånger i veckan, så det blir ju ganska mycket slitage på kläderna med. Jag tycker att träningskläder oftast är äckligt dyra, allvarligt talat är inte ett par tajts värda 700 kr?!? Oftast försöker jag fynda lite på rean, och i förrgår gjorde jag just ett sånt fynd när jag hittade en jättefin sport-BH till halva priset på intersport :)


Gillade ryggen på den jättemycket! Lite knasigt eftersom jag ju alltid har ett linne över, men ändå blir man lite extra glad och taggad när man har nya träningskläder. Nästa inköp blir nog ett par nya löparskor, om jag hittar några bra på rean i sommar..

För övrigt så fortgår ju den högintensiva träningen i ytterligare två veckor, och jädrans vad trött jag är i kroppen typ hela tiden nu. Roligt med ett litet avbrott i den vanliga styrketräningen, och skönt på ett annorlunda sätt i kroppen eftersom den får jobba en bra bit över mjölksyretröskeln. Ja, jag är väl lite knäpp, men det är SÅ skönt i kroppen efteråt!

onsdag 14 maj 2014

Ett mat-arv

Har just landat i fåtöljen med en skål med riktig comfort-food, nämligen mannagrynsgröt med äppelmos (och fruktsallad). Det är ju ändå liksom lite extra "gött" när man äter sånt man åt när man var liten... Mannagrynsgröt är ett exempel, och nåt annat jag är helt tokig i är "äggtoddy" (eller ja, vispad äggula och socker), det gjorde nämligen pappa ibland när vi var själva hemma. Frikadeller är också en barnrätt jag älskar =)

En klassisk favorit var gårdagens kvällsmat, fruktsallad med vaniljvisp, pimpad med lite kokosflagor och lite romindränkta russin. 


Mina föräldrar har ju alltid lagat mat, från grunden. Det fanns ju inte så himlans mycket att välja på, hämtmat var ju en dyr och onödig lyx, och pizza fick man väl kanske någon gång i halvåret eller så. Både mamma och pappa lagade ju mat, eftersom de jobbade skift för att vi skulle kunna vara hemma så var det ju en självklarhet att även båda stod för maten. Pappa älskar att laga helgmat, och att experimentera, mamma hade nog lite för mycket andra saker att ha ansvar för för att orka prova så mycket nytt, men maten var ju alltid god och vällagad. 

Jag vill gärna att mina barn ska ha med sig matlagningen i sin uppväxt, även om det nu inte direkt alltid hinns med eftersom det är så mycket annat som också ska göras. Men båda barnen älskar att baka och att skära grönsaker, och Lukas är väldigt gärna med och hjälper till med sånt han kan göra. Smaka av, till exempel :-) När vi går och handlar får de hjälpa till med, nu när Oliver kan läsa fick han läsa innehållsförteckningar på flingor, tills han hittade några där det inte var tillsatt socker. Lite roligt att se hur han får tänka till, när alla barnflingor har socker som andra ingrediens oftast... Båda barnen får vara med och välja frukt och grönsaker, inte för att det någonsin har varit några problem att få dem att äta sånt, men man ska ju liksom veta hur en potatis ser ut i normalform, inte bara som pommes frites... 

Sen ÄR det ju kladdigt när de hjälper till, och nej, jag har inte alltid tålamod till att låta dem kladda. Men när jag orkar och de vill, så får de mer än gärna vara med!

måndag 12 maj 2014

Run forrest, run!

Igår var vi visserligen lite småsega efter lördagens "utekväll", men mitt på dagen kom vi faktiskt ut och sprang, både jag och maken. Jag testkörde min nya pulsmätare ordentligt för första gången, och det var ju lite ... intressant. Det är ju inte direkt nån nyhet att jag inte är så bra på att springa, det går liksom rätt sakta och är sjukt jobbigt enligt mig ;-) Nu när jag hade pulsmätaren så talade den glatt om för mig att jag ligger på mellan 80 och 90% av min maxpuls när jag joggar. Alltså, hela tiden, från den första metern till den sista. Kanske inte direkt konstigt att jag inte tycker att jag kan öka farten?!?

Min snitt-tempo inkl. 5 minuters uppvärmning i form av gång är 6,11 (inte hastigheten alltså, utan tempot), och när jag "springer" så är ligger min fart på lite drygt 10 km/h. Det är ju liksom inga hastigheter vi talar om direkt?!?! Däremot hämtar jag mig fort, det tar typ 1 minut efter jag stannat så känns det som jag är "good to go" igen.

Vet inte om det här helt enkelt är beviset att löpning inte är något jag direkt kommer bli bra på... Jaja, det är bra att variera sig ändå ju.

I vilket fall kan jag ju i alla fall konstatera EN sak - för mig är det inte löpning direkt någon lågintensiv träningsform!!! ;-)
Maken har betydligt lättare för löpningen än vad jag har,
och då var han ändå mer bakis och är inte lika tränad.
Men jag är inte bitter....

söndag 11 maj 2014

Scones

Himlans trevlig helg det här, först assisterade jag maken på hans träning medan Oliver spelade tennis (kände mig helt slut i kroppen efter veckans pass så det var lagom att stå bredvid) och så blev det såklart lördagsfika på Rosetten.

Efter det hade maken tänkt till lite, så vi åkte till Gränna en sväng hela familjen, där det faktiskt visade sig vara sol från en klarblå himmel! Visst, lite kyligt i luften, men när man kom i lä blev det riktigt skönt. Barnen fick titta på när de bakade polkagrisar, och jag tittade på killen som bakade polkagrisar ;-) Haha, vilka fina armar man får av det jobbet...


Till kvällen blev det barnfritt, och en födelsedagsmiddag till mig på Tegel med goa vännerna! Väldigt trevligt, älskar verkligen deras koncept "en kul kväll", man får 5 smårätter och sedan en huvudrätt. Perfekt när man är några stycken, man sitter och tjötar och skickar runt faten, och det blir en väldigt skön stämning! Kvällen avrundades på 8 glas, där grabbarna körde nån slags shotrace... ;-)




Idag blev det dagen-efter-frulle på nybakade scones, herregud så jävla gott det är ändå... Ska dela med mig av mitt recept tänkte jag:




Scones
6 dl rågsikt
2 dl grovt rågmjöl
1,5 tsk salt
4 tsk bakpulver
100 g smör
3 dl filmjölk

Blanda de torra ingredienserna, och hyvla sedan ner smöret. Smula runt det tills mjölet är grynigt, och tillsätt sedan filen (kan behövas lite mer ibland). Forma till 8 scones, eller gör 2 stora och skär i fjärdedelar. Grädda mitt i ugnen 10 minuter på 250 grader. Supergott med Tobbes Aroniamarmelad!


fredag 9 maj 2014

Go' fredag

Idag är det en riktigt skön dag, förutom det faktum att det är fredag :)

På jobbet har jag beställt en massa fina kontorsmöbler, en av de roligaste arbetsuppgifterna! Sen blev det lunchträning, HIIT-style, överkropp den här gången, så nu är jag riktigt slut i armarna... Strax ska jag iväg och klippa mig (hipp hurra!) och sen blir det AW på bryggan ikväll!

Det lär väl bli lite instagrambilder från kvällen skulle jag tro, är det nån som vill följa mig där så heter jag helt enkelt LindaGladh.

Ha en skön fredag!!!

onsdag 7 maj 2014

Sweet dreams

Aaaah mina ben... Den här veckan testar jag en kollegas nya träningsprogram inför sommaren, lite mer HIIT träning, eller typ cirkelfys, kan man väl säga. I måndags var det överkropp, och idag var det underkropp (ok, det lät jättekonstigt, men jag kan ju inte säga bara ben för det tog ju rätt bra på rumpan med).

I korthet är det ett gäng olika övningar som man gör 15 st av varje innan man byter övning, utan någon direkt vila mellan, och sedan upprepar man detta i 3 varv. Det är mer flås och mjölksyra än ren styrka, och jag får väl erkänna att jag har någon form av hatkärlek till det här upplägget. Det är asjobbigt med mjölksyraträning, men samtidigt har jag inte kunnat stöda ordentligt på benen på hela eftermiddagen så jag kan ju liksom inte säga att det inte är effektivt... Tre veckor kommer vi köra det här upplägget, innan jag troligtvis återgår till den gamla vanliga träningen igen. Kanske sätter det lite extra fart på förbränningen med :)

Nu ska jag ta och släpa mina stackars ben i säng och förhoppningsvis sova som en liten gris... Åh, på tal om det förresten, jag har haft väldigt, VÄLDIGT lätt för att få kramp det senaste halvåret, och någon gång i våras köpte jag ZMA tabletter på gymgrossisten (zink, magnesium och vitamin B6). Kramp kan ju bero på vätskebrist och lite annat, men tydligen är magnesiumbrist också en vanlig orsak. De här tabletterna kan jag säga att jag fått ett väldigt tydligt resultat med - de kvällarna jag tar tabletterna sover jag jättegott och klarar mig utan kramp det kommande dygnet, men när jag inte tar dem så dröjer det en dag eller så och så får jag kramp lite varstans igen. En vanlig "bieffekt" av tabletten är tydligen att man kan få rätt mysko drömmar, och ja, det känns som jag drömmer MER med dem? Fast hellre det än att flyga upp ur sängen med kram i vaderna!

Sov gott, folk :)

tisdag 6 maj 2014

Då och nu

Jag har ett inlägg som jag funderat ett bra tag på nu, men som jag inte riktigt vetat om jag skulle lägga upp eller inte. Men vad sjutton, jag vet inte riktigt vad som skulle kunna bli sämre av det, så jag ger det ett försök ändå:

För någon vecka sedan eller två så satt jag och plockade ihop bilder till en ny fotobok, från 2012 den här gången. Bland bilderna hittade jag en på mig själv i bikini. Det här var i början på maj, jag hade inte hunnit få nån sol alls på mig, och jag hade precis gått första halvan av min första termin på kickboxingen - men tränade inget annat.

Det är lite läskigt, för jag såg inte alls mig själv på det sättet då, som jag ser nu. Då tyckte jag väl att jag var lite smårund i kanterna, men det är inte förrän nu jag ser hur stor jag var då. Det är en väldigt konstig känsla, och dessutom skäms jag lite för att jag inte förstod då...

Den andra bilden råkar vara från en provhytt i Göteborg häromveckan, när jag provade bikini och skickade hem en bild för att få smakråd. Det är därför den är lite halvdant tagen, och det är därför jag har mina trosor snyggt nedrullade på benen :P


Det är så jag ser ut idag, efter två år med en massa styrketräning, en del kickboxing och en medveten kosthållning. Det är inget jag har bantat mig till på en höft, eller tränat mig till inför sommaren, utan det är resultatet av två års kämpande. Och faktum är att jag känner mig lite stolt för mig själv, vilket är en ganska ovanlig känsla.

Efter två år kan jag dessutom ärligt säga att jag inte gett upp något jag verkligen saknat för att nå hit. Träningstiden hade inte utnyttjats till något annat än mer TV-tittande, och den halvdana kosten hade fortsatt ge mig ont i magen och en ... plufsig kropp.

Nu för tiden har jag ork att göra det mesta, och det är roligt att få använda sig av kroppen, inte jobbigt som det var förr. Härifrån kan det bara bli bättre, för så länge det inte händer något helt galet så kommer jag inte lägga ner med en livsstil som får mig att må så bra och för en gångs skulle vara nöjd med min kropp - för allvarligt talat, det är ju rätt fantastiskt ändå, att nu, som 35-åring har jag för första gången i mitt liv rutor på magen.....!

Jag hoppas att jag kanske kan ge lite hopp och inspiration till någon där ute med den här bilden, kan jag det så har jag absolut lyckats med det jag kan önska uppnå. Lycka till där ute, ni som också vill få en kropp att känna sig bekväm i!

måndag 5 maj 2014

Svarstid: 0,1 sekunder

Det finns ju, som ni vet vid det här laget, en massa olika anledningar till att jag gillar kickboxingen. Det är bra träning, roligt folk osv, men en grundläggande anledning är också att det är så enkelt.

Gör du rätt/bra i från dig så träffar du din motståndare och undviker samtidigt att inte bli träffad själv, och är du dålig på något resulterar det omedelbart i någon form av slag mot dig själv. Okomplicerat, helt enkelt. Är jag inte tillräckligt bra gör det ont, och när jag blir bättre gör det mindre ont. Låter det knäppt?

Det hade ju varit enklare om allt i livet gav så omedelbara och lättlästa resultat... Tänk bara på det här med barnen - om jag uppfostrar dem "rätt" och på ett bra sätt så lär jag ju inte få reda på slutresultatet förrän de är mer eller mindre vuxna, och gör jag fel är det ju lika illa, och jag lär inte få reda på det förrän det är för sent att göra något åt.

På jobbet är det kanske något kortare väntetider, men även där måste man många gånger gissa sig fram till om det man gör ger ett bra resultat och uppfattas på ett bra sätt av chefer och kollegor. Det blir kanske lätt att man missar åsikter folk har, eftersom säkerligen inte alla framförs direkt till en. Sånt får jag lite spader på, hur i hela friden ska jag kunna förbättra mig om jag inte får reda på eventuella fel direkt?

Så, när allt känns komplicerat och det känns som man gör fel hur man än gör, då känns det skönt att få boxas lite i all enkelhet. Låter det fel om jag säger att man borde lösa fler problem på samma sätt? Eller ja, kanske inte genom att slåss då, men genom att ge så direkt feedback... Kanske man skulle slippa göra så många misstag då.