onsdag 28 oktober 2015

Halloweenförberedelser

I måndags var sista dagen jag var hemma sjuk, men jag kände mig ändå såpass pigg att jag lät barnen vara hemma med - om inte annat dövades en aning av det dåliga mammasamvetet där... Aktiviteterna fick däremot hållas lite stillsamma när jag var med, så vi passade på att pyssla lite till Halloween.

Jag är lite kluven inför hela grejen, jag älskar temat, att alla barn får klä ut sig, och det är roliga
dekorationer - men, lite sådär lagomsvensk som man är, jag tycker inte riktigt om det där att de ska gå runt och "tigga" godis. Det blev iofs lite lättare förra året när jag fick lära mig att enligt amerikanska "regler" så går man bara till de som har Halloweendekorerat utanför huset och alltså signalerar att de själva är med på det. Sen själva mängden godis blir ju en följdsak, men det går ju att dela upp på flera lördagar så visst, ingen ko på isen där.

Pyntet och pysslet är ju däremot rätt kul, barnen fick göra varsin liten minihink att ha godiset i, och jag gjorde en pumpa :) Inget barnpyssel direkt, både knivigt och kladdigt..

När barnen tyckte att de suttit still länge nog (faktiskt längre än jag hade räknat med, fick säkert en timme lugn) så återupptog de det som verkar vara roligast just nu - Nerf krig. Det är faktiskt skitkul att kolla på, och de har vansinnigt roligt själva (tills det ofrånkomligen spårar ur såklart).

Nu blev det ju faktiskt en extra ledig dag på lovet för barnen, annars har jag tagit ledigt på fredag så då ska vi väl försöka hitta på något trevligt tillsammans. Hade först en tanke om Halloween på Liseberg, men misstänker att det kommer vara så mycket folk där på fredag att det mest kommer bli en massa köande, och då kändes det inte lika lockande längre. Om nån åker dit innan dess får ni gärna tala om hur det var - man är ju inte sämre än att man kan ändra sig ;-)

På lördag kommer sen mina föräldrar hit på mat, och det står helt still i mitt huvud, kommer inte på något bra att bjuda på... Skit.

lördag 24 oktober 2015

Den perfekta kladdkakan

Nu har jag ju legat lite däckad i ett par dagar i halsfluss, så jag har inte orkat lägga upp det här receptet förrän nu. Det var maken som slängde ihop den här satsen i början av veckan, och den är grymt god.



Den perfekta kladdkakan

2 ägg
1,5 dl socker
0,5 dl mörk sirap
125 g smält smör
1,5 dl mjöl
4 msk kakao
0,5 tsk vaniljpulver
en nypa salt

Bröa en springform med smör eller kokosolja samt kokosflingor. Smält smöret och låt det svalna lite. Vispa ägg och socker fluffigt, vispa sedan ner sirapen. Tillsätt det avsvalnade smöret och sikta ner mjöl, kakao, vaniljpulver och salt. Grädda i nedre delen av ugnen, på 175 grader, i ca 10-25 minuter (kan variera väldigt mycket), så den är klar längst ut i kanten men kladdig i mitten.





onsdag 21 oktober 2015

Muffins med sötsalt äppelsmul

I fredags var dagis stängt, så då fick Lukas vara med mig på jobbet på förmiddagen och sen fick han själv välja en aktivitet - och då blev det att baka muffins.



Basreceptet på de här muffinsen är helt underbart, det är faktiskt ett recept från när min pappa gjorde lumpen som kock (?) i flottan. Äppelsmulet är mitt eget tillägg och det går ju egentligen att variera muffinsen i all evighet, med topping, vaniljkräm, blåbär eller lite vad som.

Bästa muffinsreceptet, 12 stora muffins

120 g smält smör
2 dl fil
3 ägg
5 dl mjöl
2,5 dl socker
3 tsk bakpulver
1 tsk vaniljpulver (eller 2 msk vaniljsocker)
1 nypa salt

Smält smöret på låg värme, tillsätt fil och ägg och vispa ihop lite lätt. Blanda de torra ingredienserna i en bunke och tillsätt de flytande. Rör till en tjock smet, tills den är klumpfri. Klicka ut i muffinsformar, tillsätt ev. äppelsmul, och grädda mitt i ugnen på 225 grader i 10-15 minuter (beroende på hur stora formar du väljer), tills de precis är torra inuti.



Sötsalt äppelsmul
2-3 tärnade äpplen
1 msk smör
0,5 dl havregryn
0,5 dl mandelspån
1-2 msk mörk sirap
1 msk kanel
flingsalt

Stek äpplena i smör en stund tills de börjar mjukna. Tillsätt de övriga ingredienserna förutom salt och fräs ihop ett par minuter till. Strö över lite flingsalt. Klicka ut på toppen av muffinsen innan de gräddas (tryck ner det lite) - eller ät som det är med en klick vaniljvisp till!





måndag 19 oktober 2015

Moln i sinne

Känner mig lite lätt snuvad på den här helgen. Den avslappning jag efterfrågade när vi var ute i lördags kom ju av sig pga alla hjortlusflugor, och sen missade jag totalt att vara ute i höstsolen i går - i och för sig helt på egen förskyllan eftersom vi organiserade i ordning klädkammaren, men ändå. 

Bild från en gråmulen men vacker Nässjö. Ja alltså sjön, inte orten. 

Hoppas kunna få lite sol på mig till nästa helg, nu i veckan ser det ganska kört ut... Och jag som är så himlans påverkad av vädret, en gråmulen dag blir liksom bara ledsam och sorglig. Så verkar jag lite deppig - kolla ut på vädret så har du troligtvis din förklaring där...

lördag 17 oktober 2015

Nyckelåsleden (utanför Mullsjö)

Trots det lite halvtråkiga vädret så kände vi för att ge oss ut en sväng idag, hela familjen. Efter en snabb sökning hittade vi Nyckelåsleden, strax utanför Mullsjö, som skulle vara 5 km lång (vi fick det dock till 6 km), med en grillplats och vindskydd ungefär halvvägs - perfekt.



Nu blev naturupplevelsen något... tja, lidande, idag. Det visade sig nämligen att skogen myllrade av hjortlusflugor ("älgfluga"), en liten blodsugande parasit som till utseendet ser ut som en stor, flygande fästing. Hipp hurra.... Jag vet inte om den har ploppat upp i fler skogar just nu, eller om den var så riklig just här, men det förtar ju minst sagt lite av den avslappnade stämningen när man hela tiden får slå bort hjortlusflugor ur kläder och hår. Brrr.... Fortfarande i skrivande stund känns det som det kryper på hela mig, trots att det är helt omöjligt vid det här laget.

Men men, tillbaka till leden. Den var inte sådär fin som jag hade hoppats på riktigt, mycket snårig skog och inte riktigt så nära till sjön (förutom i början och vid själva grillplatsen) som jag hade trott. Helt ok, men inte så mycket mer - kan dock tänka mig att det är väldigt fint att gå där på våren.

Till käk idag blev det en favorit i repris - heta räkquesadillas - och till efterrätt blev det grillade äpplen med kanelgömma i, jag ska försöka fixa fram bilder och recept på det framöver, idag åts det upp samtidigt som jag lade upp dem - ett gott betyg!

"Mamma, jag är en gammal gubbe...." Joråsåatte.


Den allra första delen av leden gick utmed Tidan, och var väldigt fin. Och full med flugor. 

Bra vindskydd och grillplatser, men ta med egen ved!

Alltid godare att äta ute!

Disigt och mulet, men grillplatsen låg väldigt fint precis invid Nässjön. 

Leden var väl markerad, men det var ändå inte helt lätt att se stigen bland alla nedfallna löv. Vid parkeringen vid Nässjön var det oerhört vackert, och sommartid ska det finnas en väldigt populär badplats där.

fredag 16 oktober 2015

Läser du innehållsförteckningen?

Vi hade en liten diskussion runt lunchbordet härom dagen på jobbet, om huruvida man har koll på vad maten man köper innehåller och om man alls läser innehållsförteckningarna. Det visade sig vara väldigt spridda skurar, från dem som aldrig hade läst en innehållsförteckning till dem som läser dem nästan jämt. Nu vill jag bara ta tillfället i akt till att säga att jag absolut inte dömer nån grupp, det här är bara en reflektion och hur VI tänker.

Jag tillhör, föga förvånande, den sistnämnda gruppen, MEN däremot är jag ganska ofta ointresserad av det som de flesta verkar kolla först av allt - kalorierna. Jag menar, köper man en Ben&Jerrys så VET man att man får i sig en massa kalorier, men trots allt är ju ändå 95% av det jag lägger i min kundvagn MAT, inte sötsaker (tro det eller ej), och även här läser jag nästan alltid innehållsförteckningen - om det inte är något jag redan har koll på såklart.

Det jag letar efter är mat som helst är ekologisk - närpoducerat är bra men ofta mycket svårare att få tag i. Finns det inte ett ekologiskt alternativ i rimlig prisnivå kollar jag först på antalet ingredienser - är listan så lång att jag inte orkar läsa den så vill jag nog helst inte heller äta den, och därefter skummar jag igenom efter saker jag inte vill äta - konserveringsmedel, förtjockningsmedel och färgämnen för att ta ett par exempel. Det finns ju bra och dåliga sådana här med, tex kan ju rödbetsextrakt användas för att ge färg åt något, så man får försöka skumma igenom om det är naturliga eller kemiska tillsatser, så gott det går i den djungel som finns där ute.

Nu för tiden har jag rätt bra koll, därmed inte sagt att jag ALLTID handlar som jag "borde", ibland finns det inga vettiga alternativ, ibland är det för dyrt, och ibland orkar man inte laga mat så då blir det hämtmat och därmed även en hel del skräp oftast. En sak som jag VET inte är så bra är ju tex korv, något som vi ändå äter i ganska stora mängder hemma, men här försöker jag köpa helst ekologisk korv, men framförallt en korv med hög kötthalt, för att göra ett dåligt val lite mindre dåligt.

Det som är trevligt är att det finns oerhört mycket bra att handla på framförallt Coop och även City Gross, tycker däremot att ICAs ekologiska sortiment är kasst, Det märks i alla fall att konsumenternas vilja styr åtminstone en viss del, och numer är det väldigt få saker i en mataffär som inte har en ekologisk motsvarighet!

Socker då, och vitt mjöl? Tja, i den mån jag kan så väljer jag fullkornsprodukter (tex tacoskal, flingor, pasta) och undviker stora mängder socker. Barnen får välja på de få sockerfria flingor som finns (skärpning här, butiker!) och vi köper aldrig smaksatt yoghurt eller fil utan det är naturellt som gäller. På helgen kan man lägga i en tesked hemgjord aroniasylt om man vill däremot. Jag har försökt styra barnen mot det ekologiska godiset, men får dessvärre erkänna mig besegrad där, lösgodiset har alltför stor dragningskraft! Fortfarande gäller "en godisbit för varje år man är gammal", vilket ger 5 bitar till Lukas och 8 till Oliver, alldeles lagom mycket för dem, och det brukar sällan gnällas efter mer. Det är faktiskt snarare så att man äter sina bitar med tämligen stor njutning, istället för att bara trycka i sig bit efter bit! Läsk dricks aldrig, nån gång ibland blir det festis, men annars vatten eller mjölk.

Det blir inga stora kostnader för just godis i familjen! Här är Lukas och Olivers godispåsar som ska ätas på lördag. 


Jag inser ju att jag inte kommer kunna styra barnen i all evighet, men jag kan i alla fall ge dem en bra grund att stå på, och inte ge dem fler beroenden och frestelser än de som redan finns.

Så här tänker vi i vår familj, jag vet att det skiljer sig väldigt mycket från vad de flesta tycker, men hur tänker DU?

torsdag 15 oktober 2015

Kokboken börjar ta form!

Nu har det äntligen hänt, jag har börjat ta tag i "projekt kokbok", på riktigt - vilket då innebär att jag börjat sätta ihop det material jag vill ha med i en fotobok.

Det visade sig snabbt att jag dels måste laga om vissa saker för att få bättre bilder (kladdkaka och äppelpaj tex, men vem klagar?!?!) och dels måste jag ju skriva om recepten så att det blir mer som "riktiga" recept. Nu står det ju mer som en textmassa på en del recept, typ "koka tills det känns mjuk, lägg i lite grönsaker", vilket blev ganska fel i kokboksform. Sen ska den ju inte bli en kommersiell kokbok utan den ska ju mest göras för min skull och som julklapp (om jag hinner bli klar), men jag vill ju även att de kompisar som vill ha ska kunna förstå den.

En vanlig fotobok tar ju tid i sig, den här verkar ta ännu mycket mer tid - man vill ju ha en balans i sidorna (även om det blir en väldigt enkel layout) och att inte text och bilder ska hoppa runt för mycket sida för sida. Samtidigt är ju helt klart tiden jag har att lägga på detta väldigt begränsad...

Här är ett enkelt utkast av hur det ser ut nu - under arbete:

När jag börjar känna mig lite mer färdig med den så lovar jag att "ta beställningar" till självkostnadspris för den som är intresserad. Kan ju berätta att den kommer innehålla ca 30 recept i lite olika genrers, och ha en spiralbindning så man enkelt kan ha den liggande framme när man lagar maten. Är det nån som har tankar, tips eller önskemål så säg gärna till!

måndag 12 oktober 2015

Helgens äventyr

Den här helgen har vi varit i Vimmerby, för att barnen skulle få träffa sina tre kusiner :) Väldigt trevligt, och vi hann med både en rejäl stunds lekland och lite gott käk innan det var dags att ge sig hemåt igen. 


Det är som ni ser ett gäng med bara pojkar (de "Gladhska generna tror jag), och även om de är olika är det inte svårt att se att de är släkt!



I söndags hade vi tänkt ge oss ut i skogen någonstans, men Oliver kände att vi hade varit iväg ganska mycket och ville vara hemma och leka. Medans jag gick och fixade i trädgården och vinterstädade hönshuset så fick jag den briljanta idén att då kan vi ju faktiskt grilla lite här hemma (ja man kan ju grilla i grillen men men det är ju inte lika mysigt) så då fick sandlådan ställa upp som grillplats. Det funkade utmärkt!

En fördel var ju att man kunde gå in och hämta saker direkt, lite svårare  när man är mitt ute i skogen. 

söndag 11 oktober 2015

Kan inte nån bara plocka bort den delen av min hjärna...

Jag har läst flera bra blogginlägg på olika ställen på sistone som handlat om, tja, kroppshets. Inget nytt, inget ovanligt eller knappt något att höja på ögonbrynet för egentligen, men det har väl gått hand i hand med tankar jag själv har.

I två års tid så tränade och åt jag så rätt som jag bara kunde, vilket faktiskt gav mig en kropp jag för första gången i mitt liv var nöjd med. Ett tag. För det tar så vansinnigt mycket tid och energi, att planera och hela tiden tänka på allt man stoppar i sig - det är helt enkelt en tämligen egoistisk sak att ta sig för, speciellt när man har en familj. MEN, absolut så mår hela familjen bra av en mamma som mår bra, det är bara inte hållbart att alltid ha fokus på kost och kropp.

Med min mamma som har bantat hela livet och som knappt vill se sig i spegeln så är det kanske inte jättekonstigt att jag själv har gjort likadant - man gör inte som mamma säger (du är ju såååå fin lilla tös), man gör som mamma gör. Och jag vill att mina barn gör som jag gör, tar sig tid att träna men ser kost som en njutning, inte nåt som ska vara en källa till ångest.

Jag kämpar som en tok med det här, när det gäller mig själv. Jag ÄR inte helt bekväm i att ha gått upp en storlek, men jag känner samtidigt att det vore ju för jävla sorgligt om man gick runt ett helt liv och var missnöjd med sig själv. Det går framåt, jag kan ibland känna att jag faktiskt duger som jag är, men jag kan oxå falla tillbaka och känna att jag minsann borde orka ta tag i att se "bättre" ut. Fick jag tre önskningar beviljade så tror jag banne mig att jag skulle ödsla en på att "vara nöjd med mig själv".

Träna kommer jag nog aldrig sluta med, jag mår så himla bra av den även om den där riktiga peppen inte riktigt finns där längre, nu är det mer underhållsträning, dvs styrketräning i rimligt antal och sen lite promenader och ett och annat HIIT på det. Perfekt, en bra balans som gör att min kropp mår bra.

Min kost är ett större huvudbry, jag älskar mat. Bra mat förvisso, men gärna i lite större mängder än vad som är helt rimligt, och gärna med ett glas vin till. Det resulterar i att jag i ena sekunden pendlar från ett jag har ju ett bra liv och klart jag ska kunna äta god mat till fan jag måste börja banta i morgon - det senare är verkligen den värsta tanken jag vet. Jag har absolut all kunskap i världen för att kunna forma min kropp som jag vill med kosten, men jag har inte riktigt viljan. För jag har gjort det en gång, och det var något som stal en himlans massa tid som jag kunde gjort roligare saker på, även om jag samtidigt var superhälsosam och mådde bra.

Det som stör mig mest av allt i frågan är nog egentligen hur mycket tankeverksamhet jag trots allt ägnar åt frågan, jag önskar att jag kunde ha ett mer avslappnat förhållningssätt till det hela utan att vara rädd att tappa kontrollen helt. Men kanske, kanske, kommer även jag dit någon gång....

fredag 9 oktober 2015

Ja, jag är en periodare....

På nåt sätt så är det ju ändå svårt att inte lära känna sig själv ju äldre man blir. Jag har tex en sida hos mig som jag är lite kluven inför, jag är nämligen helt klart en periodare.

Nu för tiden blir det inte så många såna här inlägg längre, men
träningen fortgår löpande, dock med lite mindre intensitet. 
När man är liten är det tydligt och inte så långa perioder, och de flesta barn verkar vara periodare av ett eller annat slag, en vecka är det hästar som gäller, nästa är det klättring, LEGO eller kanske dinosaurer. Inte så konstigt, det finns ju en hel uppsjö av intressanta saker man vill ta till sig!

Jag har däremot plockat med mig den här egenheten även som vuxen, fast det numer handlar om perioder på en sisådär 2-3 år snarare än 2-3 veckor. Det har både för- och nackdelar, men ibland har jag svårt att bestämma mig för vilket som är övervägande.

Några perioder har ni fått följa med i här på bloggen, ni som läser frekvent, tex när jag började träna ordentligt för några år sedan, och sen nu när jag nyligen kom på det där med att vandra tex. Fördelen är att jag ju gärna lär mig så mycket som möjligt om det jag är inne på, så man utökar ju sina kunskaper på det sättet, och dessutom försöker jag att få med mig de bästa sakerna ur varje period även vidare in i nästa - tex nu när jag kanske inte har det brinnande engagemanget för träningen som sådan längre, men fortsätter träna så mycket som möjligt ändå eftersom jag vet hur bra jag mår av det. Dessutom upptäcker man ju "en ny värld" varje gång man kommer in i en ny period, jag hade ju ingen aning om hur "träningsvärlden" såg ut innan jag var mitt i den tex.

Ni lär få se en hel del inlägg åt det här hållet nu framöver däremot!
Nackdelen då? Jo, dels blir jag gärna lite väl intensiv, speciellt i början av en period, men samtidigt är det ju så himla roligt att få ge sig hän åt en ny hobby lite. Att ha nåt att drömma om och planera runt, det är ju grymt kul! Sen blir väl nackdel nummer två att tex mina föräldrar som vet att jag är en periodare har väldigt svårt att ta mina nya intressen på allvar, lite orättvist kan jag på ett sätt tycka, eftersom jag ju alltid menar allvar med min nya hobby, även om den inte kommer förbli mitt liv i 20-30 år framöver.



Haha, med detta i ryggsäcken så kan man väl ändå konstatera att det faktum att jag och maken nu varit ihop i ca 16 år är en rejäl bedrift, från oss båda!

Jag har ju två ständiga kärlekar och intressen ändå, den här karln som står ut med alla mina olika perioder, och så min kärlek för mat (kan de hänga i hop kanske?!?!). Ja barnen med, såklart!

tisdag 6 oktober 2015

En liten, liten muskel

Jag har ju kämpat på sen en dryg månad tillbaka för att aktivera baksidan av låret och rumpan när jag rör mig, nåt jag tydligen rationaliserat bort under vuxen ålder. Det börjar ta sig, jag får fortfarande tänka på det aktivt, men nu använder jag "hela" benen när jag går, inte bara framsidan av låret. Nu är ju inte 6 veckor så lång tid, men faktiskt går det att se att jag åtminstone börjar få en hamstring :)

Nej, den är inte stor än, men ändå! Med lite tid hoppas jag på att få lite bättre balanserade benmuskler. 




Det är ju inte lätt att se när det händer saker med kroppen, för det händer ju verkligen inte över en natt, och då är det tacksamt att kunna jämföra med bilder när allt verkar stå still, även om det nu fortfarande är knappt märkbart.

måndag 5 oktober 2015

Södra Vätterleden - IKHP till Skinnersdal

Mormor hojtade till och ville ha barnen igår, så då passade jag och maken på att gå en bit av Södra Vätterleden. Min tanke är att vi går den bitvis, när vi hinner, och börjar där vi slutade sist. Sen går ju vi leden "baklänges" om man jämför med hur den läggs upp i vanliga fall, men det spelar ju mindre roll kan jag tycka.



I vilket fall, i går morse började vi gå från IKHP (där vi även utgick från när vi gick John Bauerleden), i ett ganska disigt och småmulet väder.



Ganska snabbt kom vi ner i Huskvarna, genom Smedbyn, vilket kändes lite trist, inne i stan kan jag ju gå när som helst, det jag är ute efter är lugnet ute i skogen. Det var svårt att hitta här med, i skogen är det väldigt välmarkerat, men vid Smedbyn fick vi leta runt ett tag för att hitta vart vi skulle gå.

När vi väl kom upp från Huskvarna så blev det skog igen, från Öxnegården och framåt ungefär. Nu började dessutom diset spricka upp lite lätt, och vi fick den skogspromenaden jag hade önskat :)

Turen gick igenom en rad ställen man varit på tidigare - strutsabacken, nedför järabacken, genom och ovanför A6 golfbana, och det var egentligen inte förrän sista biten vi var helt utanför de ställen man känner igen. Fram till Skinnersdal var det ungefär 16 km, och det är där vi kommer fortsätta vandringen nästa gång. Måste för övrigt tillägga att utsikten därifrån var fantastisk!

Det blev nästan som en sommardag när solen sken igenom, helt otroligt fint väder!

Utsikten från Skinnersdal.

Blir alltid lite lycklig när alla vackra höstfärger tittar fram, nu, innan allt faller av,
så är det verkligen otroligt fint!

lördag 3 oktober 2015

Hassafallsleden

Det här är en "led" som funkar bra med familjen, det är ungefär 5 km tur och retur, om man är ända uppe på varkullen (vem kom på det namnet?) och vänder. Visserligen ganska mycket uppåt (och nedåt såklart), men även Lukas som är 5 orkar med. På vägen utmed vattnet finns det två fina grillplatser, med ved, men vi hade siktet inställt på att grilla och äta längst upp på Varberget, med den fina utsikten, så vi bar upp egen ved. 

Skogen och fallet är oerhört vackert, och utsikten på Varkullen är fin även om själva kullen inte var sådär jättespännande. Mycket folk var det i dag med, vi mötte nog i alla fall 10 andra familjer under dagen, och var inte själva uppe på Varkullen nån längre stund. Leden startar ju vid hembygdsgården i Hovslätt, och mitt tips är att gå samma väg upp som ner, går man slingan runt så är den halvan som leder ner väldigt tråkig. 





Dagens middag blev faktiskt nästan en tre-rätters, vi började med lite grillad majs (ok, mest för att vi inte kunde hålla oss), sen blev det grillade kycklingspett i en wrap, med hummus, och avslutningen fick bli lite grillad banan med choklad - barnsligt gott!


Så sjukt gott med kaffe ute med. För övrigt känns det faktiskt som det mesta smakar bättre ute, man är väl mer hungrig kanske, men ändå.


Barnen roade sig hyfsat på egen hand, om inte annat så vid elden där de slängde in diverse saker för att testa om de brann. Tänker väl lite som så att det är ju bättre att de testar sånt när vi sitter bredvid :)



Utsikten kan man inte klaga på i alla fall!

Ni har väl inte missat att jag börjat samla de (än så länge få) leder vi gått under en egen rubrik? Jag saknar själv en bra översikt över utflyktsställen och leder, så jag tänkte att jag själv kan bidra lite.

fredag 2 oktober 2015

Fredagsmys på riktigt

Vilken skön fredag... För det första storstädade vi huset i går, så allt är rent till helgen, och dessutom kom jag från jobbet i tid och utan den stora stressklumpen i magen - bra förutsättningar det där! Gick runt lite hemma i trädgården och småpillade lite, plockade in lite morötter, tomater och sockerärtor, känns väldigt mysigt. Jag älskar att ha en egen trädgård, det går alltid hitta nåt att göra om man vill vara ute en stund.
Älskar färgerna ute nu, och det blotta faktum att vår trädgård till stor del växt till sig lite. 



Är för övrigt väldigt nöjd med barnens altan som vi byggde förra sommaren. Tomaterna har vuxit till sig med, men det
vete katten om så många hinner mogna ordentligt innan det blir frost...

Hönorna fick hålla sig i hönsgården idag. Det har börjat bli lite färre ägg nu, ungefär 2 om dagen istället för 4. 


Nu i kväll så kan jag ju bara konstatera att ibland älskar jag den här familjen lite extra mycket, som när vi kan sitta ihop framför brasan i uterummet och äta ostbricka - allihop! Barnen äter i princip allt, det enda som ratades var grönmögelosten av Lukas, annars äter de det mesta. Äntligen något som ger utdelning, med allt kämpande för att få dem att äta den mat vi äter när de var små... Efter maten blev det lite housemusik på högsta volym och vi hade dansade loss inne i vardagsrummet. Underbara, underbara familj!!!

Vet inte så många 5- och 8-åringar som gillar sånt här, men mina gör det, och jag tycker att det är så himlans mysigt att
få sitta runt en sån här tallrik och plocka och prata tillsammans!