fredag 9 oktober 2015

Ja, jag är en periodare....

På nåt sätt så är det ju ändå svårt att inte lära känna sig själv ju äldre man blir. Jag har tex en sida hos mig som jag är lite kluven inför, jag är nämligen helt klart en periodare.

Nu för tiden blir det inte så många såna här inlägg längre, men
träningen fortgår löpande, dock med lite mindre intensitet. 
När man är liten är det tydligt och inte så långa perioder, och de flesta barn verkar vara periodare av ett eller annat slag, en vecka är det hästar som gäller, nästa är det klättring, LEGO eller kanske dinosaurer. Inte så konstigt, det finns ju en hel uppsjö av intressanta saker man vill ta till sig!

Jag har däremot plockat med mig den här egenheten även som vuxen, fast det numer handlar om perioder på en sisådär 2-3 år snarare än 2-3 veckor. Det har både för- och nackdelar, men ibland har jag svårt att bestämma mig för vilket som är övervägande.

Några perioder har ni fått följa med i här på bloggen, ni som läser frekvent, tex när jag började träna ordentligt för några år sedan, och sen nu när jag nyligen kom på det där med att vandra tex. Fördelen är att jag ju gärna lär mig så mycket som möjligt om det jag är inne på, så man utökar ju sina kunskaper på det sättet, och dessutom försöker jag att få med mig de bästa sakerna ur varje period även vidare in i nästa - tex nu när jag kanske inte har det brinnande engagemanget för träningen som sådan längre, men fortsätter träna så mycket som möjligt ändå eftersom jag vet hur bra jag mår av det. Dessutom upptäcker man ju "en ny värld" varje gång man kommer in i en ny period, jag hade ju ingen aning om hur "träningsvärlden" såg ut innan jag var mitt i den tex.

Ni lär få se en hel del inlägg åt det här hållet nu framöver däremot!
Nackdelen då? Jo, dels blir jag gärna lite väl intensiv, speciellt i början av en period, men samtidigt är det ju så himla roligt att få ge sig hän åt en ny hobby lite. Att ha nåt att drömma om och planera runt, det är ju grymt kul! Sen blir väl nackdel nummer två att tex mina föräldrar som vet att jag är en periodare har väldigt svårt att ta mina nya intressen på allvar, lite orättvist kan jag på ett sätt tycka, eftersom jag ju alltid menar allvar med min nya hobby, även om den inte kommer förbli mitt liv i 20-30 år framöver.



Haha, med detta i ryggsäcken så kan man väl ändå konstatera att det faktum att jag och maken nu varit ihop i ca 16 år är en rejäl bedrift, från oss båda!

Jag har ju två ständiga kärlekar och intressen ändå, den här karln som står ut med alla mina olika perioder, och så min kärlek för mat (kan de hänga i hop kanske?!?!). Ja barnen med, såklart!

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar