Tur det finns en gråskala

Så... min makrokost. Den... har typ stått still i ca 1½ vecka, av en massa olika skäl - det har varit sjukligt mycket på jobbet, motivationen har sviktat och dessutom har jag åkt på en förkylning. Man skulle kunna se det som bortförklaringar, att jag skyller i från mig, men det är inte helt schysst mot mig själv heller, och skulle jag se allt så svartvitt så skulle jag gå sönder, speciellt när det redan är så stor press från jobbet just nu. Så, jag är visserligen lite besviken på att jag inte kunnat hålla mina 3 månader med makrokost, men samtidigt så känner jag ändå på nåt sätt att det får vara ok. 

Skillnaden, från tidigare år när jag inte varit i så bra form, är hur snabbt jag återhämtar mig. Kroppen kan kännas som om den är på vippen att lägga av av ren utmattning, och psyket likaså, men efter en natts sömn så känner jag mig oerhört mycket mer återhämtad än vad jag någonsin kunde trott var möjligt kvällen innan (även om det är en bit kvar till HELT återhämtad). 

Jag ska försöka återuppta makrokosten med start på måndag igen, så gott det bara går. Sen har jag ju inte HELT ballat ut direkt, jag har hållit mig till min vanliga, rätt nyttiga, kosthållning, en kost som inte är någon diet eller så, utan bara det vettiga sätt jag hittat att faktiskt leva på, men som ändå ger svängrum för en och annan dessert om det kniper. Gårdagens kvällsplock, till exempel:

En liten plocktallrik med salami, tysk korv, lite vindruvor och så ugnsbakade rödbetor med getost. Sjukt lyxigt och väldigt gott!

I morgon ser jag fram emot att få styrketräna, det var en hel vecka sedan och den enda träningen sedan dess var ett pass kickboxing i måndags pga jobbet, det ska bli oerhört skönt och hela kroppen längtar efter lite motstånd!