Gravid vecka 15

Tänkte att jag skulle skriva en veckodagbok så länge jag är gravid, jag önskar lite att jag hade gjort det med mina andra barn för det hade varit så kul att kunna läsa och jämföra nu, men men.

Bebisen är nu ungefär i storleken som ett päron, och ca 10-12 cm från rumpa till hjässa, och jag har gått 35% av graviditeten - wiihooo! H*n kan vifta på armar och ben (vilket vi såg på ultraljudet) och börjar precis kunna uppfatta ljud.

Nu skriver jag ju gravid vecka 15, för idag börjar vecka 15, vilket gör att jag ju egentligen skriver om vecka 14, om ni hänger med :) Sedan ungefär en vecka tillbaka är jag ju liksom "officiellt" gravid, och det är rätt skönt att kunna välja kläder efter humör snarare än efter hur väl tröjan döljer magen. Än så länge har jag tre par vanliga jeans jag kommer i, men det börjar bli oskönt när man sitter ner, speciellt om man har bälte i. Ett par mammajeans är införskaffade från HM i alla fall. Känner man mig är det nog hyfsat tydligt att det är en liten gravidmage, annars kan det nog vara lite tveksamt om det är bullar eller en bulle i ugnen, så att säga.

Jag har ju mått rätt bra, förutom den löjliga tröttheten, och till och med den börjar sakta ge med sig. Är fortfarande galet kvällstrött, men nu behöver jag åtminstone inte sova en kvart när jag kommer hem på eftermiddagarna, hahaha... Att man sover kasst på nätterna hjälper ju inte direkt heller, jag brukar sova gott annars men inte nu.

Faktiskt så känner jag mig ganska säker på att ha börjat känna små "pickningar" i  magen med, de är koncentrerade på ungefär samma ställe och känns mest om jag sitter lite hopklämd, så att säga, tex i bilen eller med ett jobbigt bälte i brallorna. De är så små, så små, och svaga än, men jag är ändå ganska säker på att det faktiskt är små kickar. Längtar väldigt mycket tills de blir lite tydligare, och man kan känna dem utanpå magen!

För övrigt har jag inte direkt så mycket gravidsymptom, humöret är ungefär som vanligt och det räknar jag med att det förblir, har aldrig pendlat så där jättemycket (förutom när jag åt hormontabletter för att BLI gravid, hua) och jag har inga särskilda cravings. Eller - en rättelse - jag har inte mer cravings än vad jag ALLTID har, vilket just nu innebär en förkärlek för syrlig frukt och salt lakrits. Tur man inte har högt blodtryck...

På jobbet är det stresssssss i mängder, men jag försöker att inte ta åt mig alltför mycket (vilket är svårt). Det hjälpte att gå och lunchträna i går faktiskt, det låter kanske stressigt i sig, men det gav en paus åt hjärnan och en lugn stund åt bara mig själv - även om träningen gick jättetrögt idag.