Trytande motivation

Fan.

Jag AVSKYR känslan av att vara riktigt dålig på något. Jag ställer oftast rätt höga krav på mig själv, men det är faktiskt (utan att försöka skryta) väldigt sällan jag inte känner att jag klarar av något på ett OK sätt, men när det gäller den förbannade joggingen så är det banne mig riktigt j*a trögt!

Av 5 joggingturer har jag kört de senaste två med Bricanyl (ful-bricanyl, jag fick egentligen ut en efter att jag fått en nötallergi-reaktion som satte sig i halsen), det HAR gått lättare att andas, men jag är ändå skitdålig på det. Idag kändes det ändå bättre, jag tyckte att jag sprang snabbare än innan, men det gjorde jag visst inte såg jag på min runkeeper =/ Eller ja, de två gångerna jag sprungit med bricanylen har jag ju sprungit snabbare än utan i alla fall.

Jag har en riktig tränings- och motivationssvacka nu känner jag. Började köra "på riktigt" med LCHF för en vecka sedan, och det gör faktiskt att träningen känns ganska mycket lättare än annars (det är suveränt att äta LCHF vid träning rent allmänt faktiskt!), men psyket är trögt och motivationen sinar. Det känns liksom inte som om det HÄNDER nånting just nu, jag blir inte smalare, starkare, snabbare eller smidigare, det står bara still. Men ok, kickboxingen är fortfarande så rolig att det inte är någon jättegrej att övertala sig själv att gå dit, men joggingen är klart trögare. Jag tror min räddning är att jag är lite förbannad på mig själv för att jag är så dålig....

Antar att jag helt enkelt hamnat på en "platå", där det inte händer så mycket. Men hur länge ska den vara då... *gnällig* Jag har ju inte direkt världens tålamod eller karaktär direkt....

Nu till nåt helt annat och om möjligt förmodligen ännu mindre intressant ;-) - jag har klippt mig. Det blev riktigt kort, min frisör fick fria händer (Anette på Mix studio). Hon är sjukt duktig, och frisyren blev jättefin, om än ganska många cm kortare än jag kanske tänkt mig. Har dock redan märkt ett par fördelar - det är sjukt smidigt när man duschat eftersom det torkar på ett par minuter, och det var lätt att styla, två bra saker när man tränar ganska ofta och måste stå och greja med håret varje gång. Dessutom lär det växa snabbt i sommar, om jag nu vill ha längre hår i höst igen.

Har haft ännu kortare än detta förr, men aldrig en sån bra klippning.

Ett litet monster

Man skulle utan att överdriva kunna konstatera att Lukas definitivt är inne i en trotsperiod, utvecklingssprång eller vad man nu så pedagogiskt väljer att kalla det. Jag har ett vagt, nästan förträngt, minne av att Oliver var lite likadan, men den här lille plutten har ju ungefär 100 ggr mer humör än storebrorsan, så det blir liksom lite mer ... intressant.

Busungen!

Det är så svårt, han är tillräckligt liten för att veta vad han inte får göra, men han gör det ändå, men har är FÖR liten för att liksom lyssna på det man säger till honom och sluta med det han håller på med. Det här resulterar i att han blir VRÅÅÅÅLARG och visar det högt, tydligt och ljudligt, med den påföljden att efter ett tag försvinner mina pedagogiska ambitioner med och när det är som värst känns det ungefär som om vi skriker ikapp. Mycket bra föräldraskap - NOT. Men men, om jag minns rätt från Oliver så är det mer eller mindre bara till att härda ut och fortsätta säga ifrån, förr eller senare går det väl in i skallen *hoppas*.

Som tur är kan han ju vara oooootroligt bedårande och förtjusande när han sätter den sidan till, han lär bli både en riktig tjejtjusare och värsta spelevinken!

Skit och pannkaka

Herregud vilken dag det har varit... Men jag får väl börja från början. Det börjar bli riktigt mycket att göra på jobbet nu, "min" mässa går om 1½ vecka och det är mycket kvar att göra innan allt är klart, så även om jag är tämligen stress-resistent så känner man ändå av det till en viss del. Dessutom har jag varit så SJUKT trött i kroppen hela veckan, träningarna har varit som om de var kolasmet på golvet (önsketänkande?). Min gissning är att det är pga de galet höga halterna av pollen, för är det inte det så är det väl nån sjuka på G, och det vägrar jag!

Nåväl, igår var i alla fall en helt ok dag, en stund på A6 för lite nödvändig shopping med familjen, och på kvällen var vi bjudna till kompisar på god mat och lite vin - det var jättetrevligt och helgens höjdpunkt =)

Däremot blev det ju såklart lite bakslag idag, eftersom barnen kom i säng lite för sent i går - Lukas har varit på sitt allra värsta humör sedan han vaknade i morse (och det är INTE ett trevligt humör) och Oliver har inte legat så jättemycket efter han heller. Själv är man ju såklart då lagom seg och har bra tålamod, eller hur det nu var... I alla fall, på förmiddagen gick vi en promenad hela bunten, det var jätteskönt i vårsolen, även om det var segt i kroppen det med. Trots allt fick jag efter maten lite energi, så jag lyckades på något sätt släpa mig ut i joggingspåret (eller ja, hästspåret om vi ska vara noga), den här gången förberedd med Bricanyl. Och visst, andningen gick lättare och jag sprang en del snabbare, men herregud vad kroppen inte ville vara med!

Skönt att Lukas faktiskt är riktigt nöjd med att sitta i vagnen, så länge det rör sig och händer lite runt omkring. Kan behövas i sommar....

Oliver är ju jätteduktig och cyklar lätt en lång runda med oss när vi går promenad!

Efter den lilla rundan och kanske inte så mycket mindre irriterad eftersom det var trögt, så bestämde jag mig för att det var lika bra att dra till sparringen med, om inte annat får man ju ur sig lite aggressioner där! Det gick faktiskt över förväntan, och först nu känner jag mig hyfsad i humöret. Det gör lika mycket till att få slå på någon som att bli slagen, konstigt nog. På något sätt känns det "skönt" att få ont när man känner att allt är skit, och jag lär ha en helt ny uppsättning blåmärken tills imorgon. Det låter nog lite knäppt, men på ett sätt kan jag faktiskt förstå alla som gör sig illa med flit, på något sätt känns det mer hanterbart med en fysisk smärta snarare än en psykisk. INTE för att jag tycker att det är bra eller någon vettig utväg, jag bara säger att jag lite kan förstå hur de tänker.

 Nåväl, nu ska jag göra klart mitt fotoalbum, skulle verkligen behöva få det levererat innan lördag så jag har NÅT att ta med till pappa då. Åh, förresten, det är nämligen så att min far fyller 60 år nästa helg och han har bjudit oss till Göteborg för att gå på liseberg (om det är väder) och att gå ut och äta. Ska bli kanonroligt, jag får skjuta på min gradering men det får helt enkelt lösa sig.

Das Semester

Så, som jag nämnt tidigare så svävade vi väldigt snabbt ut i svängarna lite när vi började kolla på en tripp till Hansapark i Tyskland, och resan var helt plötsligt uppe i 10 dagar (9 övernattningar), men livet är ju kort och oförutsägbart och pengar behöver man ju ändå inte resten av året.... ;-)

Vår rutt är planerad så här:

Alltså, vi kör i ett svep från Jönköping ner till Lübeck (C) (tar ca 8 timmar med färjan helsingborg / helsingör samt rödby/puttgarden). Vi har inte riktigt bestämt oss för om vi ska köra på natten, för att barnen ska sova, eller på dagen, så att vi får sova. Jag tar gärna emot tips när det gäller det!

I Lübeck stannar vi 3 nätter, och förutom att just besöka staden så är det Hansapark som är attraktionen här. Det var ju hit vi tänkt åka i första hand, men nu när vi dessutom förlänger resan så har vi lagt till fler nöjesparker - varför inte, när vi verkligen älskar det, hela familjen?!? Gasthauset vid Lübeck ligger direkt vid stranden, så är det fint väder hoppas jag att vi kanske kan bada/leka lite i havet med. 

Jag har faktiskt aldrig varit i Hansapark, så det blir en ny upplevelse. Den verkar rikta sig något mer mot mindre barn än  HeidePark (mer om den senare).

 Efter Lübeck så åker vi till nästa Gasthaus, strax utanför Bremen (D). Det här stället har pool, så vid nödläge kan vi alltid falla tillbaka på det tänkte vi. Bremen ska vara en väldigt trevlig och familevänlig stad, bland annat finns här ett Piratskepp där man bara serverar pannkakor, i alla former man kan tänka sig! Om vi känner för det / orkar så åker vi en sväng till den kombinerade djur- och nöjesparken Jaderpark.

Har aldrig hört talas om stället, men varför inte?

Därpå åker vi till den lilla byn Soltau (E), av den enkla anledningen att här ligger min favorit park - HeidePark. En enorm nöjespark, visserligen inriktad mot lite större barn med massiva bergochdalbanor, men jag hoppas att även Oliver och Lukas ska kunna hitta en del att åka här.

Mer vatten... hoppas på fint väder!

 Därpå åker vi upp till ett gasthaus vid Puttgarden där vi stannar en natt för att orka/hinna shoppa lite vin till hemvägen. Eller ja, inte till hemvägen, men till resten av året ;-)

Nöjesparker tar ju en hel del kraft, så vi får se om vi orkar med alla. Och skulle vädret vara skit så har jag en backup-plan, det verkar nämligen finnas ett väldigt stort urval av äventyrsbad i Tyskland..... =)

Vi har ju valt Gashaus i stället för hotell, mycket mysigare och de brukar ha fantastiskt god mat till vettiga priser... Jag ÄLSKAR det tyska köket i all enkelhet - de är fantastiskt duktiga på forell, och köttet är ju bara .... *dreggel*  Inga konstigheter, stora portioner och så en god veteöl till - ren lycka!

Förutom till och från tyskland så har vi inga bilrutter inplanerade som tar mer än 2 h, så förhoppningsvis blir det inte alltför påfrestande för barnen (eller föräldrarna).

Jag har säkert glömt skriva en massa, fråga gärna om ni undrar något! (förutom när vi åker, det får ni fråga i verkligheten i stället).

Lite vintips

Tisdag kväll, vilket innebär att maken är ute och går med en kompis, och jag får en kväll alldeles själv (eller ja, efter att barnen lagt sig då). Det enda jag har synpunkter på i det sammanhanget är att det av nån anledning ALDRIG är nåt bra på tv på tisdagar, annars är det mest skönt med en egen kväll.

Ikväll har jag dessutom "korkat upp" en ny box, tydligen den mest sålda på systemet just nu - "Some Zin", och jag kan absolut inte säga att jag är besviken, det kan vara ett av de bästa rödvin jag druckit, i alla fall som solodricka (har inte hunnit testa till mat än). Kan jag varmt rekommendera!

Jättegott!!!

Det kändes som det behövdes ett glas vin idag, jag är så trött så det är helt galet. Kroppen känns helt färdig, och huvudet är inte långt efter. Tror det beror till stor del på allt j*a pollen, för jag är lättirriterad som jag vet inte vad med, ingen bra kombination ihop med överenergiska barn (stackarna, och som vanligt får man dåligt samvete ungefär 2 sekunder efter man blivit arg). Även med fullt ös på alla allergimediciner jag har så känner jag av ganska mycket allergi, och som sagt blir jag då inte jättetrevlig att umgås med. Min inbokade joggingrunda får vänta till i morgon!

Nu ska jag sätta mig och kolla på gamla foton från 2007 - fujidirekt har 50% på fotoböcker i en vecka så jag tänkte försöka passa på att göra en till, om jag orkar.