Västanåleden

I söndags vandrade jag och maken och ett par kompisar Västanåleden - en led på ca 15 km (min runkeeper landade på 17 km men då gick vi lite fel också) som går runt Gränna, Gyllene Uttern och Röttle.

Vi började gå vid Gyllene Uttern, för att sedan ta rundan mot Gränna först. Den här första halvan var tämligen tråkig, vi gick mest på asfalt och biten genom Gränna gick igenom industriområdet så den var inte heller nåt vidare rolig, så det var inte förrän vi närmade oss Röttle by som det blev riktigt fint. Dock ska också nämnas att den andra delen av leden verkligen var fin, med branta stigningar (fanns rep på en del ställen) och en väldigt kuperad stig.

Den här leden är ju samma som John Bauerleden bitvis, där var stigen lätt att hitta, men där den "bara" var Västanåleden var det knappt att det gick att se att det fanns någon stig (därav gick vi lite fel ett par gånger), men det var kul ändå :)

Mycket fint fanns det i alla fall att titta på, speciellt på andra delen av leden, och jag kan nog inte riktigt göra det rättvisa med lite mobilfoton, men så fick det bli!

Vackra Vättern

Har precis landat i soffan efter en oerhört skönt stund vid Vättern med familjen. Eller stund och stund, vi har varit ute i nästan fem timmar :) Efter en stressig och irriterande vecka var det skönt att få rensa huvudet och få lite frisk luft, vilket kändes som även barnen behövde. Orkar inte skriva så mycket, men bjuder på lite mobilbilder från dagen.

 Idag gjorde vi det enkelt, vi grillade korv med pinnbröd (vilket bestod av pizzadeg vi köpte på vägen) och så blev det grillad banan med choklad till efterrätt. Gött!

Mångfald

Först av allt måste jag bara nämna ironin i att jag gick hem efter det här inlägget med någon form av känsla att jag verkligen ville spendera en härlig eftermiddag och kväll med barnen, bara för att finna att hela dagen exploderade i ett enda kaos av en väldigt arg mamma och två barn som hade hittat på dumheter. Verkligheten. Gravt överskattad...

Nåväl, i den här andan av omprioriteringar så försöker jag ju ta mig ut i skogen så mycket som möjligt, helst med barnen, men igår var Lukas och maken på fotboll och Oliver ville vara hos en kompis, så då fick det bli bara jag som åkte upp till Hallby för att knata runt naturspåret på 6 km. Hade bara mobilen med mig, men det är ju ändå kul att försöka fota saker man ser, ännu ett sätt att kombinera ett redan befintligt intresse med det här nya friluftslivet.

Nu vet jag ju att det kryllar av extremt duktiga fotografer där ute, på både hobbynivå och proffs, men jag tillhör ju inte riktigt dem utan här kommer en drös "alldeles vanliga foton", mest för att förmedla hur himlans vacker och varierande skogen är, på bara den här lilla slingan.

Hoppas med det här kunna förmedla lite lugn åt dig som läser! Ha en skön dag!

Jag vill inte ångra något

Ibland ser eller hör man saker som får en att ifrågasätta de val man gör varje dag. Det här var en sån video, och just precis nu känns det som jag vill omprioritera hela mitt liv...

Svårt att våga, svårt att veta vart man börjar och svårt när man inte bara bollar med sitt eget liv utan en hel familjs! Vad är viktigt och vad tar bara upp tid? Vad ger mig energi och vad tar energi? Vem tillför något i mitt liv, och VAD tillför något i mitt liv...

Känns väl skönt att börja en måndag så här, med att ifrågasätta hela sitt liv lite...

Heta räkquesadillas och friluftsliv

(Receptet på räkquesadillasen finns en bit ner på sidan)

Idag tittade hon fram igen, den lilla friluftsmänniskan inom mig. Hon kan inte ha haft det lätt om hon existerat tidigare, gravt förtryckt av mina övriga personligheter ;-)

Idag blev det en utflykt till Skurugata, utanför Eksjö, med hela familjen (vissa mer bakis än andra). Konstigt nog så funkar det ju så oväntat bra att ha med barnen vid såna här tillfällen, till och med idag när de båda var både trötta och gnälliga, och det är väl en stor anledning till att jag verkligen börjar gilla det här. Själva skurugata är en, tja, spricka eller ravin kan man väl säga, där fick man verkligen mestadels klättra för att ta sig fram, så även om det var futtiga 3 km runt slingan så tog det oss nog lite mer än en timme att ta oss fram till grillplatsen, och då var vi faktiskt tämligen andfådda och svettiga av klättringen.

Barnen skuttade fram som små bergsgetter (medans jag hela tiden såg framför mig att de skulle snubbla, ramla och slå sönder skallen på nån av alla stenarna), och tyckte det här var den roligaste promenaden vi gått på, och förutom att den kanske var lite väl kort för att jag ska vara helt nöjd så håller jag absolut med om att det är kul att klättra fram snarare än att bara gå. 

Här kommer en liten bildkavalkad... Svårt att fånga hur brant det var dock. 

X marks the spot....

Den här gången hade vi med ved (tur det för vedförrådet där var slut) och grillade heta räk-quesadillas. Grymt bra ju, då kan man ju kombinera mitt intresse för matlagning och -foto med det här friluftsjoxet!

Det var ju grymt mycket smidigare att göra upp eld med riktigt torr ved... 

Heta räk-quesadillas

6-8 tortillabröd (beroende på storlek)

2 påsar riven mozzarella

1 stor burk färdigskalade räkor (billigaste funkar bra här!)

1 dl limesaft

1 solovitlök, riven/pressad

1 cm ingefära, riven

1 hackad chili (om barnen ska äta så lägg bara på detta på de vuxnas)

8 hackade minitomater

3-4 salladslökar i strimlor

1-6 timmar innan du ska äta:

Blanda limesaft, vitlök, ingefära, chili och en nypa salt. Häll av lagen från räkorna och lägg dem i limesaften tillsammans med tomaterna och salladslöken. 

De marinerade räkorna tog jag med i en burk, och la inte på förrän precis när vi skulle grilla. 

När du ska äta:

Strö över lite ost på en halva (om du använder stora) tortilla, lägg över en näve räkblandning (utan så mycket spad) och lägg på ytterligare lite ost. Vik ihop och grilla på en sida i taget tills brödet är gyllene och osten smält ihop till en ljuvlig, bubblande gegga... 

I morgon blir det Ullared för hela slanten, men jag längtar redan till nästa helg då jag hoppas att jag och maken åtminstone kan vandra andra delen av John Bauerleden!