Rårörda jordgubbar

Uppdatering: Jag gör ju detta varje sommar, och vill du titta på ett senare "recept" så hittar du det här!

Häromdagen gjorde vi årets sats av rårörda jordgubbar, sjukt gott! Jag är inte så förtjust i kokt jordgubbssylt, men rårörd är ju som att äta en bit sommar, mycket fräschare, syrligare och godare! I köket hade jag hjälp av mina två största pojkar, minsta hjälpte till genom att sova sig igenom hela processen - perfekt!

Här är "receptet":

10 liter jordgubbar blir ungefär 10 liter sylt helt enkelt. Det brukar räcka nätt och jämt genom vintern!

Skölj jordgubbarna och skär dem sedan i lagom bitar, dvs så stora du nu vill ha dem. 

Lägg dem i en stor bunke och ta mellan 5-10 dl socker och rör om. Låt stå i minst en timme, så det saftar till sig, och smaka sedan av. Sockerhalten kan ju variera jättemycket beroende på hur söt man vill ha sylten, och på hur söta jordgubbarna är i själv. 

 Den här "sylten" har ju inga konserveringsmedel i sig, och eftersom den inte är kokt och inte innehåller så mycket socker så står den sig inte i kylen så länge. Alltså, frys in i lagom stora burkar (1l kör jag med) och plocka fram när du gör våfflor eller amerikanska pannkakor! Dessutom är det sjukt gott att blanda ner en burk i saftsåsen när man gör ris a la malta...

Möchten sie ein Bratwurst?

Visst känner man av att sommardagarna är oändligt mycket längre än vinterdagarna? Jag tycker jag hinner göra 3 gånger så mycket nu än vad jag gör på vintern... Idag har jag tex jobbat, konstaterat att mina sista två kollegor inte kommer i morgon (den enda tog tidigare semester och den andra är magsjuk) och därpå snabb kommit fram till slutsatsen att jag tänker också gå på semester idag - så det gjorde jag =)

Sen bar det först iväg en sväng till rocksjön för att möta upp mormor, brorsan, maken och barnen som var där och spelade frisbeegolf. Mamma och jag tog sen med en sovande Lukas i vagnen och gick bort till Matmarknaden. Älskar den här typen av marknader, bra grejor med hög kvalitet, även om det då kostar lite mer, men hellre det än en massa skit! Bror och mor åt någon polsk korvgryta, sedan tog vi alla lite efterätt - nygjorda, rykande varma crêpes.... Mmmmm..... Absolut inte LCHF, men nu får det fasen vara semester och då får man inte missa när en sådan här ovanlig möjlighet dyker upp mitt framför näsan.

Mycket roligt att titta på fanns det, de här burkarna var lite charmiga...

 Det enda jag köpte med mig hem var däremot Baklava, det är något av det godaste jag vet till en kopp gott kaffe! Sen är de ju väldigt söta, och har dessutom en massa nötter i sig (jag som inte tål det), så jag får välja de som har snällast nötter, typ mandel och cashew, och bara äta litegrann. Men som sagt, sjuuuuukt gott!

Oemotståndligt!

Korvar, salami och ostar känns inte lika intressant just precis nu eftersom vi framöver kommer åka en sväng till Tyskland, men kul att titta och smaka är det ju ändå!

Älskar att bara gå runt och lukta och känna smaken av "semester"...

Efter det lilla äventyret blev det en sväng hemåt och sedan träning för min del. Idag var det en sån där dag där jag inte fick något flyt och rent generellt inte fick ihop någonting, så det kändes lite sådär. Men men, som plåster på de mentala såren gick vi och åt pizza på Prima hela gänget, det var väldigt trevligt! Kan förresten tipsa om LCHF varianten - jag brukar köpa en inbakad calzone och helt enkelt äta upp innehållet men inte brödet, nästan lika gott som vanlig pizza!

Nu ska jag dricka färdigt min kopp te och äta andra halvan av min baklava innan det är läggdags - och i morgon vaknar jag upp till SEMESTERN!

Storytel

Jag är ju med i Buzzador, där man kan få prova nya produkter och tjänster mot att man berättar för sin omgivning om erfarenheten, och just nu har jag fått prova Storytel.

Storytel är en tjänst som man kan välja ha i mobilen eller datorn, och den går helt enkelt ut på att du har ett abonnemang där du kan lyssna på ljudböcker på ett smidigt sätt. Man installerar appen, väljer bok och sen är det bara att lägga sig på stranden och lyssna!

Ljudböcker gillar jag verkligen, speciellt på sommaren, och det är en smidig tjänst att använda. Vill man bara kunna lyssna på en ljudbok i månaden kostar det 49 kr och vill man ha obegränsat är det 169kr / månad, men nu när jag "buzzar" om detta så får jag skänka ut 1 ljudbok gratis till alla som vill prova! Det enda jag behöver är din mailadress så skickar jag en gratislänk...

Den här lyssnar jag på just nu, verkar riktigt bra!

PS, det går även att lyssna på böckerna i offline läge, om man tex som jag ska åka utomlands och inte vill ha på min nätuppkoppling på mobilen. 

Skönheten och odjuret

Det är ju helt galet, att en sådan ytlig sak som utseende upptar så mycket av ens tankeverksamhet. Och då är det ändå ingenting idag jämfört med när man var tonåring till exempel, den tiden då man inte tänkte på NÅGOT annat. Idag är det skillnad, det är inte alls så att man går och tänker "undrar om jag ser tjock ut i den här" utan det är mycket mer subtilt, man har hela tiden en känsla av hur man ser ut.

Problemet (eller vad man nu ska kalla det) där är att jag inte vet. Alltså, mitt eget kropps- och utseendeperspektiv är antagligen skevt och framför allt så förändras det hela tiden. Mest beror det på om jag har en bra eller dålig dag, och min egen känsla av det är att en dålig dag är kanske mer ärlig, medan en bra dag kan man "låtsas" att man ser bra ut. Fake it 'til you make it, typ.

Jag verkar till exempel ha en mental uppfattning om att jag är smalare än vad jag verkar vara i verkligheten, vilket blir mest tydligt när jag tittar på kort och helt plötsligt ser så .. jag vet inte, stor ut. Det borde väl egentligen vara tvärtom, man tror man är tjock men egentligen är man smal? På något sätt verkar jag nästan vänta mig att jag vore lika smal som när man gick på högstadiet - knäppt! Sedan ansiktet, det är skevt, snett, platt och brett, och sminkar jag mig inte ser jag ut som en kille tycker jag. Det hänger mycket ihop med att jag har sned näsa och ett ärr på läppen, eftersom jag föddes med läpp- och käkspalt. Hur mycket jag än skulle vilja så lär aldrig vare sig näsa eller mun vara rak och symmetrisk.

Oftast bryr jag mig inte, men lik förbaskat ligger ändå medvetenheten om utseendet och lurar. Och det som stör mig mest är att jag aldrig riktigt vet hur jag ser ut, eftersom min bild av mig själv varierar så mycket från en stund till en annan. Till en viss del kanske det kan spåras till min mamma, som har en extremt skev självuppfattning om att hon är tjock, när hon i själva verket är jättefin och ganska smal, men hennes egen kroppsbild är inte långt ifrån en bulimikers tror jag.

Ihop med maken känner jag mig alltid accepterad, jag har (efter många år) lärt mig att han älskar mig för den jag är och hur jag ser ut, tack och lov. Och konstigt nog verkar jag även kunna släppa tankarna på utseende totalt när jag tränar, då njuter jag bara av att känna att kroppen fungerar och att jag blir bättre, vilket kanske är en del av förklaringen till att jag inte tröttnat än.

Det här inlägget blir sjukt egotrippat (och jag är inte ute efter några kommentarer att jag är fin eller något sådant!!!) men det har stört mig en del att det ändå upptar en så stor bit av mitt medvetande. Dessutom stör det mig något kolossalt att jag inte kan bli så där smal som jag tydligen förväntar mig att jag är, trots 3-4 dagars intensiv träning i veckan och en kost som är MIL ifrån det jag brukade äta förr. Min kropp håller lik förbaskat ENVIST fast vid de kilon fett jag vill bli av med, och jag tar tacksamt emot alla råd för hur jag får den att ändra sig!

Så, nu har jag gnällt färdigt och i morgon återkommer jag med något annat tema... God natt!

Lukas 2 år!

Idag är det två år sedan vi åkte in till BB för andra gången (eller ja, typ 5:e gången om jag räknar de gångerna vi var där och vände med Oliver), det känns faktiskt som det var evighetslänge sedan. Precis som med Oliver så känns det som om han alltid funnits.

Ett av de första paketen när mormor kom, och intresset var fortfarande på top!

Vi firade ju den lilla tvååringen igår, med mormor och morfar, fast han var måttligt intresserad av att öppna alla paket. När han väl fått ut några saker så skulle han runt och leka, och när vi påpekade att det kanske fanns något roligt i de andra paketen och undrade om han ville öppna så sa han helt enkelt "nä". Med lite assistans blev allt i alla fall öppnat, och bara för att poängtera att han minsann inte alls är som sin bror på något sätt så blev han mest glad över sina nya kläder - de skulle provas på en gång (utanpå de befintliga dessutom, blev lite knöligt)!

Morfar hjälper till på ett hörn.

Oliver hade nog gärna slitit upp alla paket själv, men han fick några egna som han kunde öppna. 

Tårtan var däremot ingen hit hos honom, Oliver (och alla andra) åt däremot två bitar var, den blev faktiskt riktigt god om jag får säga det själv (och det får jag ju för här kan ingen hiiiiiindra mig ;-), så han fick ett par tråkiga ballerinakex i stället. Knepig unge ibland! ;-)

Fin i skjorta! =)

På eftermiddagen lättade ju regnet till slut upp, så då blev det först en trip till lekparken i Friaredalen och sedan hämtade vi hamburgare och tog med och åt vid magasinen. Förutom att man får hålla i Lukas heeela tiden så är det ju väldigt mysigt att sitta där, och dessutom naturligtvis gå och titta på tågen (vad lätt det är att underhålla ibland) och båtarna. En ganska skön dag, med andra ord!