Skön, grön solo-lördag!

Vilken lördag det har varit idag... Mamma hade barnen över natt från i går och maken åkte på sin klassträff i morse, så jag har haft (nästan) hela dagen för mig själv - behöver jag säga att det var galet skönt?? Var riktigt sugen på att laga lite "riktig" mat med (dvs inte det som blir på vardagarna - korv, fiskpinnar, korv, korv, fiskpinnar, ja ni fattar), har inte känt för det på ett halvår tror jag.

Sagt och gjort i alla fall, jag drog till citygross (efter att ha letat efter fisk på torget utan vidare resultat), där jag hittade kattfisk. Har aldrig gjort det innan, så det fick det bli. Hem och sola en stund, sen springa en runda och sen stå i lugn och ro, utan stress, och bara fixa lyxig mat till mina föräldrar och barnen. Skönt! Resultatet blev dessutom sjukt bra, nog en av de bästa måltider jag serverat =) Voilá!

Det ni ser är då alltså grillad kattfisk, smörslungade grönsaker (brytbönor, sparris och egna nyplockade morötter), babyspenat, potatis och så gratinerade grönsmusslor med egengjort limesmör på. Till det serverades brynt, nötdoftande smör.... Det är ev. så nära matporr man kan komma ;-) Känner mig faktiskt sjukt nöjd med mig själv, sådär så jag säkert retar upp nån med ett litet prettoinlägg, men det var det värt! ;-)

En liten bild från löprundan, man kan verkligen inte klaga på utsikten i alla fall, det är fantastiskt vackert att springa upp mot järstorps kyrka!

Nu har mina föräldrar åkt hem, och båda barnen har somnat. Tänker nog ta ett glas vin och bara njuta av känslan att "gud vad redig jag har varit idag"! Ha en bra helg alla!

Höstens livsstil?

Spatserade med Oliver till fritids i morse i härlig, krispig höstluft. Det hade känts fantastiskt, om det inte var för att det bara är 9 augusti och det borde vara sommarvärme nu... Nåväl.

Det här kommer mest handla om träning och sånt, så är ni varnade ni som inte tycker det är så intressant ;-)

Alltså, jag kommer utgå ifrån att det är lite höst nu, eftersom det känns som det, och med höst kommer ju som alltid nystart med träning, kost och helst även lite nytt i garderoben (äääääälskar höstkläder och ser sjukt mycket fram emot släppet av House of Lolas höstkollektion. Så, vad ska jag då lägga upp för taktik?

Maken och jag diskuterade lite kost hemma, det är ju liksom lättast om man är med på det båda två, dels får man stöd och dels äter man ju samma saker hemma. Jobbigt om han sitter och mölar (jönköpingska för vräker i sig) chips eller nåt, om inte jag oxå "får" äta det, speciellt med min bristande karaktär. LCHF mår man ju fantastiskt bra av, även om jag inte går ner ett gram av det, men jag är ärlighetens namn rätt trött på det (där ligger ju den uteblivna viktnedgången som ett stort moment). Kaloribanta har jag alltid avskytt, och bara för att jag nu inte vill äta ren LCHF så har jag ju inte glömt allt jag lärt mig, så det blir det absolut inte. Vi landade till slut på något åt GI håller, eller egentligen "sunt förnuft med allt man lärt sig från LCHF", vilket ger en lite mer godtycklig kost - undvik kolhydrater om det går, annars äta med lågt GI. Största skillnaderna blir nog att vi äter lite fröknäcke, lite müsli, lite mindre fett (fast fortfarande fullfettsprodukter) och så frukt. Alltså, en kost jag kan leva med utan att känna att jag missar något, dessutom kommer vi säkert äta nåt gott på helgen, men eftersom vi tränar en hel del så kommer jag nog göra det med gott samvete. Kanske borde kalla det "Linda-dieten" och bli rik på det? ;-)

Mål? Skulle väldigt gärna komma under 70 kg, men jag är inte superfokuserad på det så länge som jag känner att kläder och sånt sitter ungefär som jag vill. Vet dessutom hur svårt jag har för att ändra min vikt, jag går inte upp så lätt (skönt) och jag går definitivt inte ner lätt (inte så skönt), så min kropp verkar gilla läget även om inte jag gör det alltid.

Träning då, tja här är det mer som vanligt. Fullt ös med kickboxingen (än så länge är det bara sommarträning, men snart drar den vanliga igång med) så gott det går med tider och allt annat som ska hinnas med, och så stödja upp lite med löpning (jogging, digerdöden, pest och kolera, kalla det vad ni vill). Älskar känslan av att ha en stark kropp, så det känns inte som någon större uppoffring att lägga ner tid på träningen-

Mål? Tja, jag skulle verkligen vilja springa 5 km på under 30 minuter, nu ligger jag strax under 32 minuter men min jävla lungkapacitet gör att jag inte kan öka för tillfället.

Känns egentligen som en ganska flummig nystart på hösten, men egentligen kanske jag snarare modifierar förra årets leverne för att må ännu bättre.

Så, nu har jag fått ner det lite på pränt, det är sjukt skönt att formulera sig lite runt sånt här för min egen skull, tror inte det är så intressant att läsa om men det ger MIG en hel del. Vad har ni för planer/mål till hösten?

Stora pojkar

Idag var det premiär på fritids på dalviksskolan, och så nypremiär på dagis för Lukas då. Båda delarna gick jättebra, Lukas fick vara själv en stund, och Oliver var jag med hos på fritids ett par timmar. Tror knappt han märkte att jag var där ;-)

Stolt var han i alla fall, och vi firade med lite hamburgare innan vi hämtade Lukas...

Gammalt och nytt

Tja, efter förra inlägget kunde man kanske tro att jag hade hamnat på psyket vid det här laget ;-), men med lite sällskap och underhållning från vänner och kompisar till barnen (och maken såklart) så blev veckoslutet över förväntan.

I fredags var vi hos Jossan med familj på en fantastiskt trevlig grillkväll, och i går rymde helt enkelt Jossan och jag från barn, hus och makar för en spontan dag med shopping i Göteborg. Såååå skönt att få komma ifrån allt lite, och få prata färdigt en mening utan att bli avbruten! Hittade inte direkt nåt till mig själv, förutom nya gardiner till sovrummet (orange såklart, det är ju för tillfället min favoritfärg), men det var väldigt trevligt ändå!

Idag har maken och jag städat bort semestern, så att säga, eller åtminstone städat ur all sand och damm som samlats när vi inte riktigt haft lust att städa under semestern. Känns väldigt bra, har bytt gardiner och skickat ut maken på shopping av nya prydnadskuddar (kan bli intressant).

I morgon är det så dags för inskolning på fritids. Jag har förstått att det skiljer ganska mycket från skola till skola, men här är det inplanerat 3 hela dagar som inskolning - tror inte att det kommer behövas dag 3 direkt, men då får jag ju ändå lite tid att skola in Lukas med efter sommarens uppehåll. Känns konstigt att det är skolan han ska gå till och inte dagis, Oliver!

Annars känns det ganska bra att få lite rutin på livet igen, med jobb, dagis, träning och allt annat. Jag gillar generellt sett hösten (ja men allvarligt talat, det blev ju aldrig någon sommar så det känns ju redan som höst) med nystart, fina kläder och annat smått och gott.

Nähä, nu ska jag passa på att ta en kopp kaffe och förbereda mig mentalt inför vad maken kan tänkas komma hem med för inredningssaker!

Svårast av allt

Den här veckan har varit pest och pina, åtminstone ur familjesynvinkel. Jag och barnen har bråkat med varandra och sinsemellan precis hela veckan, och vi har nog alla varit ungefär lika gnälliga, lättirriterade och frustrerade misstänker jag.Alltså har varje dag påbörjats med en förhoppning om en bra dag, men från frukosten och framåt har det bara gått utför. Ungarna retas med varandra, jag skäller, nån är dum mot någon annan, jag skäller, någon gör något dumt (typ tar sönder saker som inte borde kunna gå sönder), jag skäller, barnen slåss, jag skäller. Ja ni fattar. 

Och ändå, i samma sekund som man antingen kommer ut ur huset själv, eller när de somnar, så kommer OMEDELBART det dåliga samvetet. Jag borde inte ha tappat humöret så snabbt, det är säkert något annat jag missar, som att de behöver mer uppmärksamhet, jag lägger inte ner all min tid och energi på dem - jag är en dålig mamma. 

Med huvudet vet jag att jag förmodligen är en alldeles vanlig, medelbra mamma, men hjärtat säger inte riktigt samma sak. Jag försöker ändå att på något sätt hålla mig till den "sanning" eller princip som jag tycker passar mitt uppfostringssätt och tanke.

Min tanke är att jag vill ge mina barn all kärlek de behöver, men jag vill att de ska vara självständiga. Jag vill att de ska se att mamma och pappa har ett eget liv också, att vuxna har rätt till egentid och aktiviteter med för att må bra, men jag vill att de alltid ska känna att de får den tid och stöd de behöver.

SÅ VARFÖR ÄR DET SÅ JÄVLA SVÅRT DÅ?!?!

Jag får väl göra som jag gör varje kväll, lova mig själv att jag ska vara en lugn och pedagogisk mamma i morgon, med oändligt tålamod och tid för barnen - hela dagen. 

Troligt.