Schhh.... hör ni? Inte ett ljud!

Idag var det (äntligen) dags att lämna på dagis, och hos mormor för Olivers del eftersom det är studiedag i skolan idag... Det känns ju lite galet att känna så kanske, men å andra sidan vet jag ju att de flesta går igenom sådana här perioder, så man får väl bara bita ihop och hålla ut.

Här på jobbet är det i alla fall lugnt och skönt precis nu i början av året, man kan tänka en tanke klart från början till slut och man kan prata med andra vuxna utan att bli avbruten. Dessutom är de ju väldigt sällan man behöver dra isär bråkande kollegor och sätta dem på bänken, eller skälla på dem så man blir hes. Suck. Jag kanske inte borde vara mamma, eller så känns det ibland i alla fall.

Nu ser jag fram emot att komma tillbaka in i lite rutiner och få struktur på dagarna igen. Här på jobbet är det ju fortfarande mycket som ska hända framöver, även om inget är klart än (på  länge?), och vårens projekt kommer snart ta en rivstart, så det känns bra att få ett par dagar när man hinner strukturera sig och komma igång igen. Nu kommer jag ju såklart inte hinna med att träna så mycket som på lovet heller, men det får bli när det finns tid och sen är det bara till att vara nöjd med det, eftersom det inte är något jag kan påverka.

Hoppas ni alla har haft en (första?) bra dag på jobbet det nya året!

Den andra sidan

Kom just hem från att ha sett Jack Reacher på bio med Glenn och Tina, riktigt underhållande film för övrigt, men kände inte att jag kunde somna riktigt än.

Det känns som om jag bara klagat på barnen på sistone, men nu när de sover är de ju så snälla och söta så jag såklart får dåligt samvete för att jag inte berättar om alla BRA saker med dem med ;-)

Oliver är egentligen inte sådär värst besvärlig nu, förutom att han krånglar med maten och retar sin lillebror... Däremot har han lärt sig så fantastiskt mycket saker i höst att det är galet, och nu över julen verkar även det där med att läsa ha lossnat - han kan få ihop ganska långa ord, och kortare meningar :-) Sen är han ju "enkel" med, jag kan lita på honom och jag vet att han sköter sig, så han får ganska mycket frihet (lär bli värre för brorsan). Min stora, fantastiskt snälla pojke!

Lukas är ju då motsatsen, han är sjukt klåfingrig, retligt och måste alltid ha saker på sitt sätt utan kompromisser. Men han är också oerhört charmig och rolig, och hans minspel är helt underbart! Det pratas MYCKET nu, och han ger sig inte förrän han är säker på att vi förstått honom... Dessutom är han väldigt kelig och kramgo, nåt jag verkligen uppskattar. För nån vecka sedan började han säga "älskar dig mamma", och utnyttjar det såklart hejdlöst eftersom det gör honom helt oemotståndlig!

Såna här dagar, med tusen sammanbrott (tex plastmynt i vårt Playstation och nedspolade leksaker), känns det som man bara vill komma bort lite, men i vanlig ordning är det lättare att komma ihåg hur fantastiska de är när man fått lite tid ifrån dem. Bäst att passa på att blogga lite då med, så inte bara den ena sidan syns....

"Vinter"sport

Igår när min bror var här och satt och spelade Zombiespel så berättade han att han hade tänkt åka slalom idag, vädret till trots. Blev jättesugen, har inte åkt på minst ett år eller två, och bara typ 3-4 gånger de senaste 10 åren eller så. Som tur var var mamma ledig idag och ville ta barnen i några timmar, så idag på förmiddagen åkte vi iväg till Isaberg Johan och jag. Inte direkt vinterväder, det var +5 och duggregn, ingen snö så långt ögat kunde nå heller, förrän vi kom till backen. Där var i alla fall 8 av 9 nedfarter öppna, och alla liftar utom en, så det var helt ok.

Grönt som ni ser! Måste köpa en hjälm, förresten...

 Däremot blev det ganska trögt att åka, kändes ungefär som man åkte i en slush-puppie, men det var inte värre än att åka på is i alla fall, även om det blev väldigt tungt. Vi hade tur med att det var väldigt lite folk där, så vi åkte väl ungefär 3 timmar om man räknar in en fikapaus, utan att behöva köa till liften en enda gång. I slutet sved det sjukt mycket i låren av mjölksyra, men det är ju såååå roligt att åka så man åker ju gärna en stund extra ändå... Blev lite blött med, var blöt in på trosorna (nej, jag ramlade inte, men liften var blöt och tydligen är inte mina termobrallor särskilt vattentäta), så det blev riktigt kallt efter ett tag trots flera plusgrader i luften.

Brorsan har lite mer skidvana än mig - de har bland annat åkt till alperna och åkt skidor på sin kick-off (nåt att ta efter kanske?!?!)

Skulle verkligen vilja ha råd att åka på en ordentlig skidsemester varje år, men det är bara att inse, vi fixar nätt och jämt EN semester och då kan jag liksom inte välja bort sommarsemestern... Men någon gång kanske! Enda skidresan jag varit på var med högskolekompisarna när vi var en vecka i åre, annars blir det mest en eller ett par turer i Ulricehamn, Isaberg eller Knaggebo (har egna skidor o pjäxor, även om de börjar bli rätt gamla). Har absolut inga problem att ta mig ner eller åka, men det är klart att det blir ju ingen vidare slipad stil på den lilla åkningen, inte så som man skulle vilja i alla fall.

Lär nog ha riktigt go träningsvärk i benen i morgon i alla fall!

På ett helt annat ämne så kan man väl snabbt konstatera att det är lätt kaotiskt här hemma nu, barnen verkar vara rätt trötta på varandra (och oss?) och bråkar/gnabbas/retas HELA tiden. När maken kom hem efter jobbet i går så skrek jag bara "GODIS" och kastade ut ett gäng skumtomtar i huset för att snabbt som ögat fly in i badet.

Räddningen för min mentala hälsa. Det som går att rädda. 

Ena sekunden kan man titta på dem och tänka att de är helt fantastiska och bra på alla sätt och vis, i nästa sekund står man och SKRIKER för full hals på dem när de pillat in plastpengar i Playstationet, spolat ner leksaker, vägrar äta eller skriver på möblerna. Såklart kombineras detta med det vanliga dåliga-föräldra-samvetet... Suck. Jag längtar till jobbet just nu, och att barnen får gå till skola och dagis och ha EGNA liv och nöjen (ja, det är klart jag har dåligt samvete för DET med). Jaja, det blir väl folk av dem med....

Här blev det en akut glass på hallgolvet. Suck. 

Oxrullader med vulkansås

Eftersom det skulle vara innanlår till råbiffen vi åt på nyårsafton så tog jag upp den biten ekologiskt innanlår jag hade i frysen - men den var på 1200 g, så det blev liksom ganska mycket över. Medan den var halvfrusen skar jag den i tunna lövbiffar, det gick riktigt bra faktiskt, och därför har jag nu gjort en av mina absoluta favoriträtter! Det är lite pill med den, men det är så sjukt gott! (gör gärna ganska mycket på en gång, inte så mycket bökigare men bra att värma på)

Oxrullader med vulkansås

ca 8 st lövbiffar, helst breda (mina egenskurna blev lite för smala egentligen)
1 pkt bacon
1 köttkorv (ja, en sån där grå, sladdrig sak. Jag återkommer till detta).
1 rödlök
persilja (om man har, annars kan man strunta i det)
rödvin - gärna minst 5 dl
grönsaksbuljong (2 tärningar till 5 dl vatten)
lagerblad
nejlikor
vetemjöl

Börja med att hacka och fräsa löken. Sen tar du köttkorven (JO, det ska vara köttkorv, det här kommer inte ens att likna den bilden du får in i huvudet så du MÅSTE prova!), klipper upp den i ena änden och roar dig med att trycka ut innehållet i stekpannan med löken. Den är ganska degig, så nu får man hacka lite i den, så att den blir lite som köttfärs. Bryn tills den är genomstekt (passa på att smaka på den med, helt allvarligt så kommer du aldrig tro att det är köttkorv!) och ställ åt sidan. Lägg nu ut lövbiffarna på nåt underlag (folie är smidigt), salta lite och peppra mycket och lägg en baconskiva på varje. Sen lägger du ca 1 matsked av köttkorvsfyllningen på varje köttbit, i ena änden.

Som sagt, helst lite bredare lövbiffar än mina. 

Sen kommer den svåraste biten, att rulla ihop dem så inte fyllningen åker ut. Försök vika in kanterna innan du rullar den, men går inte det (som på mina) så får man helt enkelt fuska lite med tandpetare (glöm inte ta ut dem efter bara).

Hmm, rått kött ser liksom inte så gott ut på bild ser jag. 

Rulla dem därefter i lite vetemjöl, och sen är det bara till att bryna dem - ta kortsidorna först så åker mindre av fyllningen ut. Häll därpå över vin och buljong, så att det knappt täcker rulladerna.

Lägg ner resten av köttkorven med, om det finns nån kvar. Är det lite bränt i botten av grytan kan det vara bra att ta med en lök eller så för att få bort den brända smaken (källa: mormor)

Lägg i lagerblad, nejlikor och vitlöksklyftor efter behag =) Krydda med cayennepeppar och låt koka i ca 1½ - 2 h. Ta upp köttet och red av såsen med lite mjöl innan du lägger tillbaka köttet igen. Servera med stabbigt, starkt potatismos (gör som en liten vulkan där du kan hälla såsen i mitten) och ett gott rödvin.

Ok, köttgrytor ser inte jätteupphetsande ut på bild helt enkelt.

Slutet...

Jag har ju tidigare konstaterat att 2012 nog var ett av de sämsta åren jag varit med om, men det fick i alla fall ett oerhört trevligt avslut! Som sällskap hade vi G&T med familj, och så min bror. Och har man trevligt sällskap så får man ju se till att ha motsvarande mat, så det är mest det jag tänkte skriva om. Som lite hors d'houvres hade våra gäster varit duktiga och tagit med lite plock, det blev knäcke med limekräm, bruschetta med parmaskinka, laxrulle och gratinerade grönmusslor. Sjukt gott, och vi fick lite snabbt bestämma att vi nog fick dra ut lite mer mellan rätterna, det blev rätt mycket mat =)

Som förrätt serverade vi något jag inte har testat innan, eller förresten hade vi inte gjort någon av rätterna innan men nyår kändes ju som ett uppfriskande tillfälle att prova sin kokkonst på ;-)

Förrätt: Steak Tartare (råbiff då)

Finhackad ekologiskt innanlår
Finhackad rödlök
Hackade inlagda rödbetor
Kapris
Äggula
Dijonsenap

Bara en i församlingen hade ätit detta innan, men det visade sig vara helt fantastiskt gott! Skulle lätt kunna tänka mig att äta det som huvudrätt nästa gång, förutom att det var ganska jobbigt att skära köttet så smått.

Huvudrätt: Rosastekt ankbröst med het rödvinssås och mandelpotatispuré

Rödvinssåsen hade jag ju gjort dagen innan, receptet finns här.

Mandelpotatispuré
Koka mandelpotatis, samt ev. några jordärtskockor
Gör ett mos, med lite smör, grädde och salt och peppar
Tillsätt riven parmesan (eller om det nu är slut, ta västerbottenost istället)

Ankbröst, snitta skinnsidan och bryn den sidan i en stekpanna (utan fett, det blir en massa fett ändå). Lägg filéerna med skinnsidan upp i en ugnsform och kör in i ugnen på 150 grader, tills innertemperaturen är 52 grader. Stäng av ugnen, öppna luckan, täck med aluminiumfolie och låt stå minst 10 minuter. Skär upp i skivor och servera.

Som tillbehör hade vi ugnsrostade tomater, recpetet på det finns här.

Till efterätt blev det:

Polkagrispannacotta med rabarbersorbet

Pannacottan hade blivit godare med riktig polkagris, vi hittade bara sån där mjölig nu när vi handlade. 

5 dl grädde

3-4 msk krossade polkagrisar

Koka upp grädden och smält polkagrisarna i. 

2 gelatinblad, vattnade och urkramade. 

Låt stå över natten i kylen. 

Rabarbersorbet

3-400 g rabarber i bitar

1 dl vatten

1 dl socker (smaka av)

Koka till ett mos, kyl och låt stelna lite lätt i frysen ca en timme. 

Vispa 2 äggvitor till ett fast skum och blanda ihop det med rabarberkompotten, frys sedan till önskad konsistens 

Haha, ser att bilderna bara blir mer och mer suddiga... Det kan ev. ha att  göra med de tomma glasen i bakgrunden. Åh, förresten, frukten är en pithaya...