Ah, äntligen ett inlägg som är enkelt att svara på. Det cirkulerar hur mycket träningscitat som helst där ute, de flesta är antingen väldigt "aggressiva" - typ No Pain No Gain osv, eller så är de mer inriktade på mindfulness och att man ska ta hand om sin kropp. Båda delarna har väl visserligen en visst effekt i rätt tid så att säga, men MITT favoritcitat är följande:
Du ångrar aldrig ett träningspass.
Enkelt, okomplicerat och ALLTID applicerbart. Det är inte alltid man känner sig som en "lean, mean trainingmachine" som vill fightas, med det citatet funkar ALLTID. För hur segt det än är, även om det blir ett halvdant träningspass (för det är inte alltid det blir sådär bra som man vill) eller ett som är anpassat efter tex en skada, så ångrar du aldrig ett pass. Vad som helst är bättre än inget, även om man såklart alltid önskar att man kunde ha högkvalitativa pass...
lördag 6 juni 2015
torsdag 4 juni 2015
En träningsform jag inte förstår
(del 4 av bloggutmaningen)
Haha, ja min första tanke var helt klart löpning, men egentligen FÖRSTÅR jag ju tjusningen med det, jag kan bara inte känna den själv på det sättet... Vad har vi mer, spinning är för mig helt outhärdligt tråkigt tex, men jag förstår ju att det finns folk som älskar det. Ah, nu vet jag...
Fotboll.
Japp, så är det. Typ världens vanligaste sport, och jag kan inte förstå den. Alltså, för det första det här med att springa efter en jävla boll, vad är grejen med det... Men det är så mycket med den sporten jag inte gillar - mentaliteten som finns redan i de minsta barngrupperna (dela in lagen i tjejer och killar och sålla helst ut de som har "potential" innan de fyllt 6 år för sen är det för sent?!?!) och den aggressiva bilden av supportrar som kanske visserligen bara gäller en liten klick och kanske främst i andra länder, men ändå.
Jag förstår helt klart inte fotboll, jag ser inte tjusningen med det och jag gillar inget av det jag ser runt omkring sporten heller. Sen är jag inte (så) korkad, jag förstår ju självklart att de flesta som utövar sporten har en helt annan bild av den, och att problemen med tex elitism eller aggressiva åskådare knappast är begränsat till just fotboll, men för MIG så är fotbollen den största symbolen med allt jag tycker är fel i idrottsvärlden. För mig.
Därmed jag kanske oxå skulle berätta att Lukas just börjat på fotbollsskola - självklart uppdelad i en killgrupp för han är ju ändå 4 år... Än så länge tycker han att det är jättekul (vi har bara gått 2 ggr) och självklart gör jag allt jag kan för att inte min egna inställning ska smitta av sig på honom, är det nåt han gillar så är det ju så.
Vilken träningsform förstår inte DU?
Haha, ja min första tanke var helt klart löpning, men egentligen FÖRSTÅR jag ju tjusningen med det, jag kan bara inte känna den själv på det sättet... Vad har vi mer, spinning är för mig helt outhärdligt tråkigt tex, men jag förstår ju att det finns folk som älskar det. Ah, nu vet jag...
Fotboll.
Japp, så är det. Typ världens vanligaste sport, och jag kan inte förstå den. Alltså, för det första det här med att springa efter en jävla boll, vad är grejen med det... Men det är så mycket med den sporten jag inte gillar - mentaliteten som finns redan i de minsta barngrupperna (dela in lagen i tjejer och killar och sålla helst ut de som har "potential" innan de fyllt 6 år för sen är det för sent?!?!) och den aggressiva bilden av supportrar som kanske visserligen bara gäller en liten klick och kanske främst i andra länder, men ändå.
Jag förstår helt klart inte fotboll, jag ser inte tjusningen med det och jag gillar inget av det jag ser runt omkring sporten heller. Sen är jag inte (så) korkad, jag förstår ju självklart att de flesta som utövar sporten har en helt annan bild av den, och att problemen med tex elitism eller aggressiva åskådare knappast är begränsat till just fotboll, men för MIG så är fotbollen den största symbolen med allt jag tycker är fel i idrottsvärlden. För mig.
Därmed jag kanske oxå skulle berätta att Lukas just börjat på fotbollsskola - självklart uppdelad i en killgrupp för han är ju ändå 4 år... Än så länge tycker han att det är jättekul (vi har bara gått 2 ggr) och självklart gör jag allt jag kan för att inte min egna inställning ska smitta av sig på honom, är det nåt han gillar så är det ju så.
Vilken träningsform förstår inte DU?
onsdag 3 juni 2015
Träningsbloggutmaningen
Eftersom jag verkar vara helt tom i huvudet nu så tänkte jag hoppa på månadens bloggutmaning.
Nu ligger jag ju lite "efter", så punkt 1 och 2 kommer bli väldigt kortfattade...
1 - En introduktion till min träningsblogg
Ja för det första så ÄR det ju inte en träningsblogg. Eller, inte bara, det är ju MIN blogg, och den har handlat om allt från att ha småbarn till mat och numer oftare om träning. Det här är min ventil, och mitt sätt att få ordning på mina tankar och känslor.
2 - Mitt första träningminne
Jag simtränade från att jag var omkring 6 år, och då började jag ju i "varmbadhuset" (haha, vilket skämt) här i Jönköping. Minns kallt vatten, roliga kompisar (M!!!) och det läskiga "stupet" man simmade över, där vattnet blev djupt. Fortsatte simträna tills jag var nånstans i tonåren, ganska oengagerat egentligen, men det var ju nåt att göra liksom. Har för övrigt det att "tacka" för mina breda axlar, på gott och ont...
3 - Träning när jag är 65
När man spenderar ganska mycket tid på gymmet (bland annat) så ser man ju ALLA sorters människor som tränar. Nåt som alltid gör mig väldigt glad är när det kommer en grupp pensionärer som tränar, tar i, skrattar och mår bra. Så vill jag också ha det när jag är 65! Ta tex lördagsgruppen jag är med i (nu är det ju ingen som är 65, men ändå, de flesta är ju en bra bit äldre än mig), det jag ser som jag önskar att jag också kunde få är den gemenskapen, sköna känslan och humorn där man småjäklas med varandra hela tiden - och samtidigt får lite motion.
 |
| Det är Sofia som startat utmaningen, och henne jag lånat bilden av... |
Nu ligger jag ju lite "efter", så punkt 1 och 2 kommer bli väldigt kortfattade...
1 - En introduktion till min träningsblogg
Ja för det första så ÄR det ju inte en träningsblogg. Eller, inte bara, det är ju MIN blogg, och den har handlat om allt från att ha småbarn till mat och numer oftare om träning. Det här är min ventil, och mitt sätt att få ordning på mina tankar och känslor.
2 - Mitt första träningminne
Jag simtränade från att jag var omkring 6 år, och då började jag ju i "varmbadhuset" (haha, vilket skämt) här i Jönköping. Minns kallt vatten, roliga kompisar (M!!!) och det läskiga "stupet" man simmade över, där vattnet blev djupt. Fortsatte simträna tills jag var nånstans i tonåren, ganska oengagerat egentligen, men det var ju nåt att göra liksom. Har för övrigt det att "tacka" för mina breda axlar, på gott och ont...
3 - Träning när jag är 65
När man spenderar ganska mycket tid på gymmet (bland annat) så ser man ju ALLA sorters människor som tränar. Nåt som alltid gör mig väldigt glad är när det kommer en grupp pensionärer som tränar, tar i, skrattar och mår bra. Så vill jag också ha det när jag är 65! Ta tex lördagsgruppen jag är med i (nu är det ju ingen som är 65, men ändå, de flesta är ju en bra bit äldre än mig), det jag ser som jag önskar att jag också kunde få är den gemenskapen, sköna känslan och humorn där man småjäklas med varandra hela tiden - och samtidigt får lite motion.
torsdag 28 maj 2015
10-års bröllopsdag!
Det är helt galet. Idag har jag varit gift med Tobbe i 10 år!?!? Hur kan det ha gått så lång tid, det känns som det var för 3-4 år sedan typ... Vi har varit ihop i nästan 16 år, och träffades på Högskolan i Jönköping när vi var 20 (alltså, då är man ju typ jätteliten!!! Fast det tyckte jag ju inte just då förstås...).
Så här såg det ut för 10 år sedan:
Vi har varit igenom mycket de här åren, härliga tider, jobbiga tider, stressiga tider, roliga tider, sömnlösa tider och en massa tider där jag somnat ifrån kvällen i soffan ;-)
Vi har spelat ihop, skrattat ihop, gråtit ihop, bråkat, busat ihop, rest ihop, fått barn ihop och levt ihop. Jag tänkte jag skulle få fortsätta fira bröllopsdagar med den här underbara mannen, i många, många år framöver...
Haha, sen tittar man på lite gamla bilder, och då ser vi så små, så små ut...
Så här såg det ut för 10 år sedan:
 |
| Min bror närmast mig, och så min brudtärna Magdalena, bredvid maken står min mamma. |
Vi har spelat ihop, skrattat ihop, gråtit ihop, bråkat, busat ihop, rest ihop, fått barn ihop och levt ihop. Jag tänkte jag skulle få fortsätta fira bröllopsdagar med den här underbara mannen, i många, många år framöver...
 |
| En bild från poolkanten i Spanien för ett par dagar sedan. |
 |
| Semester på kanarieöarna för ca 4 år sedan. |
 |
| Från vår 80-talsfest när vi fyllde 30 år. |
måndag 25 maj 2015
Död mans soppa (aka kycklingsoppa)
Min man är sjuk. Såpass att jag förstår att han känner sig riktigt, riktigt hängig, och då förtjänar man ju såklart en kycklingsoppa eller?
Soppor är ju en sorts rätt som går att variera i all oändlighet, så därför tänkte jag egentligen mest berätta om hur jag gör själva basen i soppan - dvs kycklingen, för att den ska bli så god som möjligt.
Död mans soppa (aka kycklingsoppa)
Basen:
1 hel, färsk kyckling
ca 1,5 l kycklingbuljong (dvs vatten med 3 buljongtärningar i)
Skölj kycklingen och lägg den i en stor gryta. Täck den med kokhet buljong, lägg i valfria tillbehör (se mina nedan) och låt den koka i ca 45-50 minuter. Ta sedan upp den, låt den svalna nån minut och ta bort skinn och ben, samt skär större kycklingbitar i mindre delar. Smaka av soppan och lägg sedan tillbaka kycklingbitarna precis innan servering.
Mina tillbehör:
3 lökar
så mycket finskuren vitlök som du kan med. Och lite till.
3-4 hackade morötter
1 liten bit finhackad ingefära
1 hackad chili
1 hackad rotselleri
knaperstekt, tärnat stekfläsk
1 burk krossad tomat
Servera med lite grillat surdegsbröd med olivolja och vitlök.
Död mans soppa (aka kycklingsoppa)
Basen:
1 hel, färsk kyckling
ca 1,5 l kycklingbuljong (dvs vatten med 3 buljongtärningar i)
Skölj kycklingen och lägg den i en stor gryta. Täck den med kokhet buljong, lägg i valfria tillbehör (se mina nedan) och låt den koka i ca 45-50 minuter. Ta sedan upp den, låt den svalna nån minut och ta bort skinn och ben, samt skär större kycklingbitar i mindre delar. Smaka av soppan och lägg sedan tillbaka kycklingbitarna precis innan servering.
Mina tillbehör:
3 lökar
så mycket finskuren vitlök som du kan med. Och lite till.
3-4 hackade morötter
1 liten bit finhackad ingefära
1 hackad chili
1 hackad rotselleri
knaperstekt, tärnat stekfläsk
1 burk krossad tomat
Servera med lite grillat surdegsbröd med olivolja och vitlök.
Prenumerera på:
Inlägg
(
Atom
)