tisdag 3 januari 2012

Slutet på en era...

...och början på en ny.

Och nej, det är inte en felskrivning att det är rean som är slut, utan det jag syftar på är det galet konstiga att Lukas faktiskt ska börja på dagis i morgon?!?! Han har frisknat till rätt så hyfsat, det vände väl egentligen igår och då började han äta igen och öroninflammationen var helt klart över. Däremot är han (och Oliver) fortfarande väldigt hostiga, men Olivers har hållt i sig i ungefär en månad nu så ska vi vänta på att det går över helt så kommer vi stå utan inkomst och det går bara inte. Sen är det ju bara två timmar både onsdag och torsdag, så det ska nog inte vara några problem av hälsoskäl i alla fall.

Tog ett kort av Lukas när han var som sjukast. Jag tyckte så fruktansvärt synd om honom, och så orolig som jag var för honom har jag nog aldrig varit innan överhuvudtaget. Och då var det ändå inget "allvarligt", jag tänker lite på alla föräldrar vars barn är allvarligt sjuka - ni har mitt fulla medlidande!

Så trots att det är OÄNDLIGT skönt att han börjar bli frisk, så känns det helt overkligt, jag var ju nyss gravid - hur i hela friden blev han så stor att han ska börja på dagis? Hur bra dagis än är så tycker jag att det känns oerhört sorgligt att lämna över det här lilla livet i någon annans händer en sån stor del av dagen - jag vill ju att det ska vara JAG som hör när det kommer nya ord och att det är JAG som ser när han lär sig nya saker, och det svider i hjärtat när man inser att det inte blir så. Jag tror att det är bra att det till största delen är maken som ska sköta inskolningen, han tar det hela mycket bättre än mig, jag ska ev. bara ta några dagar i slutet av inskolningen.

NU ska jag gå och lägga mig (klockan är inte ens nio), men jag har fortfarande inte fått sova en hel natt på över en vecka (vilket inte är någon tid alls om man tänker på när man har en bebis, men att ligga och vara orolig hela tiden är VERKLIGEN inte att rekommendera) så jag är helt slut. Önska min lilla plutt lycka till imorgon!!!

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar