Onsdag 11/7

I början av natten trodde vi att Lukas skulle bli ännu sämre, för han var jätteledsen och svettades jättemycket, men det verkar som om han svettades ut det värsta för på morgonen har febern gått ner lite och han känns helt klart piggare, även om det är långtifrån normal status än. Han är hes och halsen/munnen/öronen (???) gör tydligen ont fortfarande, det märks när han ska äta.

Idag lämnar vi hotel Maris och åker utmed den här vackra kusten ca en mil söderut - till Timmendorfer Strand. Det visar sig vara värsta lyxstället, med Gucci, Armani och Rolex i butikerna. Dessvärre visar även det "Sealife" vi ska gå in på vara dyrt, och väl inne känns det litet och sunkigt =/ Men utanför har de i alla fall en stor lekplats, så där spenderar vi en timme innan vi åker mot Bremen.

Inte så lätt att gå balansgång trots tre rep, både jag och maken försökte åtskilliga gånger men ramlade bara ner! Oliver kör en egen stil =)

Klart man ska gå balansgång när man är liten med!

På vägen mot nästa hotell - Prüsers Gasthof en bit utanför Bremen - hamnar vi i vår enda "riktiga" stau (kö) och resan som bara borde tagit en timme tar två. Inte så farligt ändå, jag har varit med om att bli stående i 3-4 timmar helt still, här rullar det på om än sakta. Men ingen skada skedd, Lukas sover gott och Oliver spelar Nintendo. När Lukas är vaken har vi förresten satt dit vår platta (typ i-pad kan man säga) framför honom och där rullar Pippi Långstrump eller Teletubbies - funkar asbra!

Gasthofet är jättefint, och Oliver och jag badar i poolen som hör till hotellet. Vi äter på deras restaurang, och till efterätt lyckas vi klämma i oss glass - vet inte hur för jag är fortfarande mätt när jag vaknar nästa morgon!

När det gäller maten förresten, jag gillar tyskarnas tänk på det stora hela - stora, saftiga köttbitar med god sås och sallad, och så oftast pommes frites för 5 personer till varje tallrik... Helt sjukt vilka stora portioner det skulle bli om man åt allt det!?! Jag äter några pommes, men med eller utan tänk på vad man stoppar i sig så hade jag inte orkat äta mer i alla fall... Mycket mat blir det!