Även om det nu är konstiga diskussioner om att jag tränar "under arbetstid" här, så är det ändå det som gör att man orkar, att man får en paus på lunchen där man kan stänga av all stress och låta kroppen jobba i stället gör ju att jag orkar hålla mig fokuserad hela eftermiddagen. Så, så länge det finns möjlighet kommer jag fortsätta lunchträna, det finns så oerhört mycket fördelar med det för alla, egentligen.
Sparringen nu har gått... askasst. Är man inte på humör utan känner sig lite nere så är det jättesvårt att få in något flyt, men det är ju bara till att kämpa på så lossnar det ju igen förr eller senare.
Min löpning får avvakta lite, i det här regniga vädret känns det ändå inte särskilt lockande, och tills jag får tillbaka lite mer energi så får det väl vara då, helt enkelt. Hoppas att allt har vänt lagom till helgen (arbetsbelastningen kommer ju inte vända förrän i november, men så är det bara) så att det blir sol och lite gladare tankar.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar