Proteinfluff

Nu när jag försöker få upp mitt proteinintag så blir det en del proteinpulver. Min favorit just nu är att göra proteinfluff, och det proteinpulvret jag använder just nu är det här:

Ett kaseinpulver, som till skillnad från vasslepulver, verkar lite långsammare, blir lite tjockare i konsistensen - och är lite godare (tycker jag). Jag är inte jätteförtjust i att dricka proteinshakes alltid däremot, tycker det kan växa lite i munnen, men en chokladmousse går ju alltid ner - eller hur?!?

Man kan göra fluffet med lite olika ingredienser, här kommer mina två favoriter:

Chokladfluff med krisp
1 dl lätt kokosmjölk
1 dl proteinpulver
2 tsk kakao
lite salt

Blanda allt till en tjock gröt, och ställ i kylen minst 10 minuter. Sen är det bara att ta fram elvispen och vispa nån minut, tills det blir slätt och lite fluffigt. Krispet får du om du rör ner lite cacao nibs i innan du äter, eller kanske lite kokosflingor. (det smakar inte kokos, ska tilläggas, även om det är kokosmjölk i).

Choklad- och jordnötsfluff
1 dl mjölk
1 dl proteinpulver
1 msk jordnötssmör (helst med bitar i)
lite salt

Blanda allt till en tjock gröt, och ställ i kylen minst 10 minuter. Sen är det bara att ta fram elvispen och vispa nån minut, tills det blir slätt och lite fluffigt.

Som ni ser så gillar jag att ha lite salt i, tycker att chokladsmaken blir så mycket bättre då. Det här kan man ju variera i all oändlighet, med lite hallon, lakritsflakes eller pulver, tja, vad man nu känner för. Perfekt mättande och gott mellanmål!

Kostomläggning

Nu har det hänt, jag passade på att hoppa på tåget när två av mina bästa vänner körde igång ett tremånaders kostschema - dock inte riktigt lika superkontrollerat riktigt. Målet är faktiskt lite diffust, men jag funkar bra ändå verkar det som. Klart man gärna vill tajta till kroppen lite, men en hel del handlar oxå om en nyfikenhet på hur kroppen kommer reagera när den får alla förutsättningar för att bygga muskler och tappat fett?

I all enkelhet kan man säga att principen är att äta MINST dubbelt så mycket proteiner ( i gram ) som min kroppsvikt, samt ungefär lika många gram kolhydrater respektive fett som min kroppsvikt i kg. Det innebär att jag i runda slängar ska hamna på

140 g protein (minst)
70 g kolhydrater (max)
70 g fett (max)

Därutöver ska jag hålla mig till 1500 kcal / dag vilket i teorin ger 0,5 kg viktnedgång/vecka. För att hålla koll på siffrorna knappar jag in allt i lifesum, och där ser tex. dagen ut så här:

Behöver fortfarande lägga till något litet för att få till det. 

Min dag ser då ut ungefär så här (jag kör ju periodisk fasta, därför finns det inget under "frukost", men det kan man ju välja som man vill).

Lunch
200 g tjälknul, med stekt vitkål och philadelphia

Middag
200 g ugnsbakad lax med blomkålsmos

Kvällsmat samt mellis
Proteinfluff (proteinpulver vispat med mjölk)
1 msk jordnötssmör
2 små äpplen.

Grönsaker i form av sallad och tomat ger ju i princip inga kalorier, så de kompletterar måltiderna med.

Rätt mycket mat ändå, det svåraste är att få upp proteinet men ändå inte öka på med kolhydrater (och därmed kcal). Men hungrig behöver man inte vara - däremot finns ju suget efter kolhydrater där, det går inte att komma undan än i alla fall.

Så, fram till sista november - SKA - jag klara detta. Jag kommer tillåta en lite friare lördag, så länge jag inte ballar ur helt, bara för att jag ska kunna hålla i tills dess (det här gäller inte mina "med-dietare" dock, de har mycket bättre karaktär än vad jag har).

Wish. Me. Luck!

Höstmjus

Tja, nu gjorde ju sommaren lite comeback förra veckan, men det blir liksom inte riktigt samma sak när man redan gått in i hösttänket, även om både solen och värmen är lika uppskattat som alltid. Det finns ju en del bra saker med hösten i alla fall, man får tex äta svamp och goda kräftor...

En bild från kräftskivan här om helgen. 

Jag verkar vara tämligen oförmögen att hitta kantareller, men fick däremot ihop en helt full korg med björksopp och KarlJohan förra veckan. 

Dessutom är det ju en helt fantastiskt tid att shoppa kläder på, helst innan det blir alltför kallt, men det är ändå inte FÖR varmt för att ha jeans och ett par schyssta boots. De här hittade jag i Göteborg när vi var där nu i helgen, enda inköpet, men jag blev totalt kär i dem....

Hittade dem på Johansons, älskar den affären. De här är av märket Mjus, har ingen koll på vad det är för märke, men de var sköna (och tacksamma att ordvitsa med)

För övrigt hade vi det bra i Göteborg, även om vi nu lyckades vara på Liseberg samtidigt som resten av Sveriges befolkning... och jag som har väntat till efter högsäsongen med att åka dit!

Nu ska jag iväg på ett föräldramöte som står mellan mig och min sparring, hur ska jag nu bli av med alla aggressioner?!?

Gå direkt i fängelse

Det blir lite dåligt med tid för bland annat bloggen nu känner jag, det har varit en hel del jobb, och även kvällsaktiviteter med jobbet, så den lilla tiden som blir över försöker jag vara med barnen så mycket jag kan, och sen klämma in lite träning här och där, även om inte det heller blir så mycket som jag egentligen vill. Hoppas att det börjar lugna ner sig lite snart, men nästa vecka är det föräldramöte och en massa annat med, så det dröjer väl lite till innan jag får ihop alla tider "som vanligt".

Oliver har ju börjat i tvåan nu, helt galet, och han och bästisen leker som vanligt alla lediga stunder - även om även dessa minskat eftersom det är innebandy, tennis och troligtvis även klättring på kvällarna. Det är roligt att se hur leken dem emellan utvecklas, och tex har en favorit på sistone varit sällskapsspel. Häromdagen plockade jag ner mitt GAMLA, gamla monopol (det var gammalt redan när jag spelade det som liten) och så satte de sig och spelade en lång stund.

Ok, jag är tacksam så länge jag slipper, monopol kan vara ett av de tråkigaste spelen i världen...

Till helgen nu ska det bli lite familjetid däremot, på fredag åker vi till Göteborg för att träffa min bror och gå på liseberg (på lördagen). Ska bli riktigt skönt att få lite reserverad tid för bara oss!

En bit av pusslet?

Ni som följer mig vet ju att jag hatar att springa, att jag inte kan, och att jag tycker att det är SÅ sjukt jobbigt. Men nu har jag kanske, kanske löst en liten bit av gåtan:

Efter kändes det i alla fall, som
alltid, grymt skönt - om inte
annat för att det var över! ;-)

Min chef, som springer massor, hade fått tips av sin bror som springer ännu mer, och delade med sig av tipsen. Det visade sig att han sprang för "sittande" (alltså typ bak med rumpan och lite ihopvikt, om man ska överdriva), och då lyssnade jag till lite. Jag tror jag springer väldigt "sittande", för mina steg blir jättelånga (och de ska de ju inte bli) och jag måste liksom kämpa med hela kroppen för att komma framåt.

Så, i helgen så fick jag för mig att testa att springa igen, och då tänkte jag att om jag försöker springa som om någon drog mig fram i höftbenen (hänger ni med?) så att jag absolut inte "sitter" ner. Sagt och gjort, det kändes sjukt avigt och ganska fånigt, men jag försökte i alla fall. Vilken skillnad! Helt plötsligt så fick man ju liksom fart framåt, och det blev inte alls så tungt att springa.

Missförstå mig rätt, jag toppade min 5 km tid med 2 minuter, vilket inte är mycket, men å andra sidan så var det en hel MÅNAD sedan jag sprang sist. Pulsen var på max hela tiden, som vanligt, men det var ändå lite lättare att andas. Jag fick tänka "höften fram" precis HELA tiden, annars gled jag tillbaka direkt, men jag TROR att det kan vara en liten del av att kunna jogga 5 km utan att dö... ;-)