Tvångstankar är intressant. Nu menar jag inte ett riktigt sjukdomstillstånd, utan mer "vardagliga" tvångstankar, typ om man står på en hög bro och helt plötsligt får ett visst begär att slänga ner till exempel mobilen eller plånboken. Eller om någon står och balanserar på en fot för att kanske rätta till en sko, då får jag jättelust att putta till honom/henne lite lätt, bara för att se vad som händer.
När jag är ledsen får jag alltid ett vansinnigt stort begär att antingen bara sätta mig i bilen och köra - bara fortsätta köra tills allt känns bättre igen, eller som idag när jag skulle gå och hämta Oliver på dagis när jag fick lust att bara släppa allt och gå, gå till världen tar slut eller nåt.
Det är ju ändå väldig tur att man inte agerar på tvångstankar, det är väl en del i skillnaden mellan en psykiskt frisk och en psykiskt sjuk människa. Men de är likväl intressanta, och kanske de säger en del om personen i fråga ändå. Däremot är det väl inget man pratar om direkt, men nu undrar jag - du som läser, vad får du för tvångstankar i vardagssituationer?
Vet inte om det räknas som "tvångstanke" eller fobi haha, men jag står inte ut med att NÅN är i närheten av att peta kring/på min navel. Får en känsla av att personen ifråga (oftast då W) ska peta rakt in i magsäcken...haha :)
SvaraRaderaKänner igen din känsla av att bara vilja sätta sig och köra...jag brukar omvandla det till en låååång hundpromenad istället där jag bara går och går...
Men vad komiskt, jag har precis samma känsla i naveln, mår nästan lite illa när nån petar där...
SvaraRadera