Helvetes jävla skitarsel!

Nånstans runt lunch gick den här dagen alldeles åt helvete fel. Lukas har inte sovit sammanhängande mer än 20 minuter åt gången idag, Oliver däremot somnade i soffan och var sen jättetjurig/ledsen. Vi handlade mat på Citygross, för första och sista gången, hittade inte ett jävla skit där som jag skulle ha, och självklart skrek alla i kör på vägen hem.

Väl hemma var det ju dags att ta hand om matvarorna och fixa klart den goda fläskkarrén, vilket visade sig vara näst intill omöjligt eftersom Lukas skrek med hela röstresursen hela tiden och alltså fick bäras runt samtidigt. Ungefär här vaknade Oliver efter sin korta lur på soffan och grät hysteriskt (han gör alltid det när han somnar på dagen sen han slutade med sin dagliga mitt-på-dagen-sömn) vilket självklart triggade Lukas till att gråta ännu lite mer. Lagom till allt detta ringer självklart maken och talar om att han är en timme sen. Jag lägger på i örat på honom.

Till sist blev i alla fall maten färdig, utan hjälp så blev den inte klar förrän halv sju, när Oliver och jag var lagom hysteriska av hunger. Men visst, det blev riktigt skitgott faktiskt.

Nu har jag tagit ett glas rödvin och stängt in mig i sovrummet med datorn (ja, gubben är hemma nu) och var helt enkelt tvungen att ventilera. Det är helt sjukt, men när man är tillräckligt trött och ungarna (och maken) krånglar får jag ibland verkligen använda vartenda uns av tålamod för att inte bara sätta mig i bilen och sticka ifrån allt! Men till slut är det ju just det det handlar om - jag sticker inte iväg, för det gör man bara inte. MEN det är skönt att få tänka tanken när allt bara skiter sig...

Jaha, nu har jag fått ventilera och allt känns lite bättre. Men det kan vara vinet som gör nytta med. Bäst att inte riskera nåt, nu går jag och tar ett glas till...